Ansvarighetslag
för statsrådsledamöter, föredragande, och konungens rådgivare i kommandomål.

 

Verantwortlichkeitsgesetz
für die Mitglieder des Staatsrates, die vortragenden Räte und die Räte des Königs in Kommandosachen

 

vom 10. Februar 1810
(ursprüngliche Fassung)

aufgehoben in Folge der Verfassung vom 28. Februar 1974

 

Wi CARL, med Guds Nade, Sveriges, Göthes och Wendes Konung &c. &c. &c., Arfvinge till Norrige, Hertig till Schlessvig Hollstein, &c. &c.

Göre veterligt: att sedan Riksens Ständer sig emellan öfverenskommit om den Ansvarsighets-Lag for Stats-Rådets Ledamöter och Konungens Radgifvare i Commando-Mål, hvars fastställande genom Regerings-Formens 106 § blifvit anhefaldt; så hafve Wi denna Fôrfattning, som till Wår Nådiga pröfning och bekräftande i underdånighet blifvit öfverlemnad, harmed i Nåder velat gilla och stadfästa, sådan som den ord från ord harefter foljer:

 

 

Lag,
hvarefter Ledamot af Stats-Rådet, Föredragande samt den Embetsman Konungen alllän befattning med Commando-Mål
uppdragit, skola für Embetsförseelse af Riks-Ratt dömmas.

 

Gesetz,
nach dem die Mitglieder des Staatsrates, die Vortragenden sowie der Beamte, welcher dem König in Kommandosachen vorträgt, für Amtsvergehen vor dem Reichsgericht verantwortlich sein sollen.

 
Stats-Miniatrarne, Stats-Råden, Hof-Canzleren, Föredragande samt den Embetsman, Konungen allmän befattning med Commando-Mål uppdragit, skola, på sätt Regerings-Formen af den 6 Junii 1809 föreskrifver, uti förekommande Regerings-Ärender, af hvad beskaffenhet de vara må, efter bästa förstånd och öfvertygelse, råda Konungen till det, som Rikets Grundlagar likmätigt är, samt, i öferensstämmelse med dem, Konungens och Rikets förmån befrämja; alltid låta sig vårda om Konungens makt och Rikets Ständers samt Inbyggares fri- och rättigheter, allt efter hvad härom i Rikets Lagar och Författningar är stadgadt och förordnadt, sjeltkrafde påminna om Rikets rätt och bästa; dock endast Konungen råd gifva, men ej jemte Honom regera. De äro ej allenast såsom Medborgare och för sina personer undarkastade hvad allmän Lag och Laga stadgar bjuda, utan skola ock for sina rådslag och gerningar, i och för deru Embeten, vara Konungen och Riksens Ständer ansvarige, på sätt Regerings-Formen utstakar, och har nedanföre stadgas, men ej i och för dem af enskilde personer kunna tilltalas. Desse Embetsmän kan ej heller till last läggas om, emot deras, på anförde skäl grundade råd, utgangen, utan deras förvållande, blifver olycklig, och det åsyftade goda ändamålet icke vinnes.

 

Die Staatsminister, Staatsräte, der Hofkanzler, der vortragende Rat und derjenige Beamte, welchem der König die Kommandosachen aufgetragen hat, sind verpflichtet, in der von der Regierungsform vom 6. Juni 1809 vorgeschriebenen Weise, in den vorkommenden Geschäften, welcher Beschaffenheit sie auch sind, dem Könige nach bestem Wissen und Gewissen und in Übereinstimmung mit des Reichs Grundgesetzen Rat zu erteilen, so wie es das Beste des Königs und des Reiches erheischt; sich allezeit angelegen sein zu lassen, des Königs Macht und der Reichsstände und aller Einwohner Freiheiten und Rechte zu wahren und aus eigenem Antriebe darauf hinzuwirken, jedoch dem Könige nur Rat zu erteilen, nicht ihn zugleich regieren. Sie sind nicht allein als Mitbürger und für ihre Person allen allgemeinen Gesetzen und Verordnungen unterworfen, sondern für ihre Ratschläge und Amtshandlungen dem König und den Reichsständen verantwortlich in den Formen, wie die Verfassungs-Urkunde und dieses Gesetz nachstehend verordnet, können jedoch nicht von Privatpersonen deshalb belangt werden. Ebenso wird ihnen nicht zur Last gelegt, wenn der Ausgang eines an sich wohl begründeten Rates unglücklich ausgefallen oder der beabsichtigte gute Zweck nicht erreicht sein sollte.

 

§ 1. Försöker någon Stats-Råds Ledamot under tid, då Regeringen, enligt 39, 40, 41, 42 och 43 §§ af Regerings-Formen, föres af Stats-Rådet, att våldsammeligen öfverändakasta Regeringssättet, sådant det genom Rikets Grundlagar antaget är, eller med råd eller gerning medverkar till lagstridigt kullkastande af någon Rikets Grundlag, eller tillstyrker någon Stats-Råds Ledamot, när Regeringen icke af Stats-Rådet föres, eller den Emebtsman, som i Commando-Mål Konungen råd gifver, sådant lagstridigt steg, eller underlåter att deremot göra föreställning, enär han finner sådant å färde vara, eller uppsåtligt och bevisligen fördöljer någon omständighet, som kunnat sådant steg förekomma, straffes såsom Rikets förrädaare och miste lif, ära och gods.

Ehvad Regeringen af Stats-Rådet föres eller icke, vare till samma straff skyldig den Ledamot af Stats-Rådet eller den Konungens Radgifvare i Commando-Mål, hvilken, genom tillstyrkande eller underlåtenhet att föreställning göra, när han finner sådant å färde vara, eller genom uppsåtligt och bevisligt fördöljande af någon upplysning, befrämjar eller vållar sådant lagstridigt steg, som, enligt 110 § af Regerings-Formen, såsom fôrräderi anses bör.

 

§ 1. Versucht ein Mitglied des Staatsrates während der Zeit, da die Regierung nach §§ 39 bis 43 der Regierungsform vom Staatsrat geführt wird, die Verfassung oder einen Teil derselben gewaltsam über den Haufen zu werfen oder beteiligt er sich mit Rat und Tat an einem solchen Versuche, oder ist ein Mitglied des Staatsrates oder der vortragende Rat in Kommandosachen dem Könige zu einem solchen Schritte anrätig oder versäumt er es, dagegen Vorstellungen zu erheben oder verbirgt er absichtlich und erweislich einen Umstand, welcher geeignet wäre, einen solchen gesetzwidrigen Schritt zu verhüten, so soll er als Reichsverräter bestraft werden und Leben, Ehre und Gut verlieren.

Ein gleiches findet Statt, wenn der Fall eines im § 110 der Regierungsform vorgesehenen Landesverrats vorliegt.

 

§ 2. Underlater Stats-Råden ovilkorliga pligt att, i de fall 91, 92, 93 och 94 §§ Regerings-Formen utstaka, till deruti töreskrifne tider Riksens Ständer till Allmän Riksdag kalla, eller skulle en eller flere Stats-Rådets Ledamoter sådan kallelse afstyrka, eller Riksens Ständers sammankomst till Lagtima Riksdag å den tid, de utsatt, förhindra söka, skola den eller de brottslige mista Embetet samt vara ovärdige att vidare nyttjas i Rikets tjenst. Lag samma vare, om Ledamot af Stats-Rådet eller Föredragande tillstyrker Konungen att, innan Riksdags-kallelse i Hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord blifvit, egenmaktigt eller våldsammeligen lyfta den i 63 § Regerings-Formen sist omförmälde penningesumma, hvarå Riksens Ständer förseglad Anordning lemnat; likaledes om Stats-Rådet, da det, likmätigt 39, 40, 41, 42 och 43 §§ Regerings-Formen, förer Regeringen, på ofvan omförmälde olagliga tid och sätt, berörde samma lyftar, eller någon Stats-Rådets Ledamot ett så beskaffadt lyftande tillstyrker.

 

§ 2. Unterläßt der Staatsrat die unbedingte Pflicht, in den Fällen der §§ 91 bis 94 der Regierungsform in der dort vorgeschriebenen Frist die Reichsstände zu einem allgemeinen Reichstage einzuberufen, oder versucht ein Mitglied oder mehrere, die Einberufung zu hintertreiben oder die Zusammenkunft der Stände zu verhindern, so soll ein Solcher seines Amtes verlustig sein und unwürdig, weiter dem Staate zu dienen. Dasselbe soll eintreten, wenn ein Mitglied oder Vortragender dem König rät, den von den Ständen nach § 63 der Regierungsform in versiegelter Anordnung vorbehaltenen Reservefonds eigenmächtig oder gewaltsam zu erheben oder das Siegel zu brechen, bevor die Berufung des Reichstags ordnungsgemäß in den Kirchen der Hauptstadt stattgefunden hat.

 

§ 3. Skulle Stats-Råds Ledamot eller Konungens Rådgifvare i Commando-Mål tillstyrka Konungen att vidtaga sådant steg, hviket uppenbårligen är stridande emot Regerings-Formens bokstafliga föreskrift uti 57 §, rörande Riksens Ständers Beskattningsrätt, uti 60 §, till förhöljande af den Bevillning Riksens Ständer sig åtagit, eller af sådane Articlar, hvilka i densamma till Bevillning räknas: allt sådant till förakande af Kronans inkomster; dock haronder icke begripna sådane, i denna 60 § ej omnämnde afgifter, hvilkas föremål äro inrättningar till enskildes gemensamma nytta och beqvämlighet, sasom Båk-, Bro-, Färj- och andra afgifter af dylik beskaffenhet; uti 73 §, rörande påbjudande, uppbärande eller fordrande af nya pålagor, utskrifningar af manskap, penningar eller varor, utan Standers samtycke; uti 66, 68 och 72 §§, rörande Riksens Ständers befattning med Banco- och Riksgälds-Verken, samt uti 78 § att någon del af Riket icke må kunna derifrån afsöndras, eller underlåter han att emot sådant lagstridigt steg göra föreställning, eller det vållar och befrämjar genom uppsåteligt och bevisligt fôrdoljande af nagon upplysning, miste Embetet och varde ej vidare nyttjad i Rikets tjenst.

 

§ 3. Sollte ein Mitglied des Staatsrates oder der vortragende Rat in Kommandosachen dem König irgendwie zu einer Maßregel veranlassen, welche offenbar gegen die Bestimmung in § 57 betreffend das Besteuerungsrecht der Reichsstände verstieße und im § 60 wegen der Erhöhung geschehener Bewilligungen etc., so wird er ebenfalls seines Dienstes und fernerer Anstellungsfähigkeit verlustig.

 

§ 4. Stats-Råds Ledamot eller den i Commando-MåI Konungen Rådgifvande, hvilken tillstyrker emot verkställigheten af den, af Konung och Ständer fastställda Tryckfrihets-Lag stridande steg, eller underlåter att deremot göra föreställning, miste Embetet. § 4. Mit Verlust des Amtes wird auch jeder Rat bestraft, welcher gegen die Grundgesetze wegen der Preßfreiheit verstößt.

 

§ 5. Underlåter Stats-Råds Ledamot eller Konungens Rågifvare i Commando-Mål, att, på sätt 65 § förmäler, till protocollet göra föreställlningar emot användandet af' Rikets ordinarie Stats-medel, eller åtagen Bevillning, annorlunda an faststäldt blifvit, eller försummar han att i sådant fan tin Protocollet anföra hvad Riksens Ständer i den del förordnat, eller tillstyrker sådan Embetsman något, som uppenbarligen är stridande emot Regerings-Formens bokstaftiga föreskrift uti 1 mom. af 74 §, rörande gards fordrande vid Trouppers tåg och marcher, till utfödrande af ett uppkommet krig; uti 76 §, angående Rikets fördjupande i skuld och upptagande af Lån; uti 77 §, rörande disposition al Kronans domainer, så vidt sådant angår den Riksens Ständer i samma § förbehållne rätt; uti 79 § om Myntväsendet och uti 80 § om Indelnings-verket, eller underlåter han att emot sådant lagstridigt steg göra föreställning, eller det vållar eller beframjar genom uppsåtligt och bevisligt fördöljande af nagon upplysning, eller tillstyrker Konungen att nagot beslut fatta. i de mål, om hvilka 13 § handlar, utan att till utomordentligt Stats-Råd kallelse blifvit utfärdad, miste Embetet.

Om genom någon af förenämnde Embetsmäns tillstyrkande eller underlåtande att göra föreställningar eller uppsåtligt och bevisligt fördöljande af någon upplysning, någon lider skada till lif, ära eller personlig frihet, utan att lagligen förvunnen och dom, vara, eller förloras gods, löst eller fast, utan laga ransakning och dom, eller varder någons frid i hans hus störd, eller förvises nagon från ort till annan, straffes öfvanbemälde Embetsmän för sådant lagstridigt förhållande dessutom, på sätt Allmänna Lagen i 1 Cap. 12 § Rättegangs-Balken stadgar för Domare, som vrång Dom fäller.

 

§ 5.

 

§ 6. Uraktlåter Stats-Råds Ledamot eller Konungens Rådgifvare i Commando-Mål, att de öfrige dem i Grundlagen uttryckligen foreskrifne, men i denna Ansvarighets-Lag icke sarskildt uppräknade pligter och föreskrifter iakttaga och fullgöra, ankomme det på Riksens Ständer, att hos Konungen göra sådan anmälan, hvartill 107 § af Regerings-Formen dem berättigar, med iakttagande af de vilkor samma § i dess sednare mom. stadgar.

 

§ 6. Verstößt ein Staatsratsmitglied oder vortragender Rat gegen andere in den Grundgesetzen ausdrücklich vorgesehene, in diesem Verantwortlichkeitsgesetz aber nicht besonders genannte Pflichten und Vorschriften, so hängt es von den Reichsständen ab, bei dem Könige deshalb nur einen Antrag in den Formen des § 107 der Regierungsform zu stellen.

 

§ 7. Döljer Stats-Minister för Utrikes Ärenderne eller Hof-Canzler eller den Stats-Råds Ledamot, Konungen i dennes frånvaro tillkallar, för Konungen bevisligen någon af Konungens Embetsmän eller Främmande Makters Sändebud, till följe af dem uppdragne kall, meddelad vigtig underrättelse i frågor, som röra Krig, Fred eller Förbund emellan Riket ooh annan Stat, miste han Embetet. Sker det af bevisligt uppsåt att Konungen och Riket skada, staffes han efter 4 Cap. Missgernings-Balken.

 

§ 7. Verheimlicht der Minister des Auswärtigen, oder der Hofkanzler oder das hierbei sonst beteiligte Mitglied des Staatsrates dem Könige eine wichtige, auf Krieg, Frieden oder Bündnisse bezügliche Nachricht, welche ihm auf amtlichem Wege zugekommen ist, so ist er seines Amtes verlustig. Geschieht dies erweislich in der Absicht, dem Reiche oder König zu schaden, so wird die Sache nach dem Strafrecht bestraft.

 

§ 8. Från Konungen utgående Expeditioner och befallningar skola vara försedde med den Föredragandes contrasignation och instämma med derörfver förde Protocoll; sker annorlunda genom någon Föredragandens åtgärd, miste han Embetet, utan att någon tid kunna deruti åter insättas eller till annat Embete inom Stats-Rådet förordnas. Uraktlåter han att till Stats-Rådets Protocoll gora föreställning emot sådant Konungens beslut, hvilket han finner stridande emot Regerings-Formens bokstafliga föreskrift, och, oaktadt Konungens ändock fortfarande yrkande att ett sådant beslut skall utfärdas, han ej då utöfvar sin rättighet och pligt att contrasignationen derå. vägra, vare Lag samma; likasom om han Embetet återtager förr an Riksens Ständers hans  förhållande pröfvat och gillat. Lider någon skada till lif, ära eller personlig frihet, eller mister gods, löst eller fast, utan laga ransakning och Dom, eller blifver någons frid i hans hus störd, eller någon förnisad från ort till annan, derigenom att han contrasignation ej vägrat, staffes han dessutom för sdant lagstridigt förhållande, på sätt Allmänna Lagen i 1 Cap. 12 § Rättegangs-Balken stadgar för Domare, som vrång Dom faller.

Föredragande vare i öfrigt för sin befattning ansedd skyldig till enahanda ansvar, som denna Lag Stats-Råds Ledamot uti föregående §§ ålägger, enligt förseelsens derutinnan utmärkte svårare eller lindrigare beskaffenhet, med derefter lämpade straff; Dock må hvarken Föredragande eller Stats-Råds Ledamot, i och för Embetets skull, i annan ordning, an Regerings-Formen utstakar, och således ej af enskild Man, kunna tilltalas.

 

§ 8.

 

§ 9. Stats-Råd, hvilken, af Konungen dertill utsedd och förordnad, tager säte och röstar i Hogsta Domstolen öfver Mål, som från Krigs-Domstolarne dragas under Konungens pröfning, vare för sådan befattning underkastad Domare-jäf och ansvar, enligt Lag och Laga stadgar, lika med annan Ledamot af Högsta Domstolen.

 

§ 9.

 

§ 10. Enär någon af de i 1 § omnämnde Embetsmän tilltalas, som redan utur tjensten blifvit entledigad eller afsked tagit, och varder om begangne förbrytelser öfvertygad, vare han förfallen till enahanda ansvar, såsom vore han verkligen tjenstgörande, och svare förlusten af hvad han i Pension eller andre förmåner af Publique Medel kan innehafva emot förlusten af Embetet, om han det ännu innehade.

 

§ 10. Wenn ein im § 1 genannter Beamter zur Verantwortung gezogen wird, nachdem er inzwischen seinen Dienst schon verlassen hat, so unterliegt er, wenn das Vergehen erwiesen wird, derselben Verantwortlichkeit, als wäre er noch im Dienste, und wird aller seiner Pensionen und Einkünfte aus öffentlichen Kassen verlustig.
 

 

§ 11. Hvad emot Stats-Råds Protocoll intill den dag, då Riksdagen börjas, under då påstående Riksdag icke anmärkt blifver, derom må sedan vid påföljande Riksdagar åtal icke äga rum.

 

§ 11. Staatsrats-Protokolle, welche von dem zunächst folgenden Reichstage nicht angefochten sind, können später nicht mehr zum Gegenstand einer Anklage gemacht werden.

 

Det alle, som vederbör, hafve sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera visso hafve Wi detta med Egen Hand underskrifvit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit.

Stockholms slott å Rikssalen den 10 Februari 1810.

CARL.

 

 

Quelle: Sie Schwedische Staatsverfassung in ihrer geschichtlichen Entwicklung, Berlin 1861, Verlag der königlichen geheimen Ober-Hofbuchdruckerei
Naumann, Sveriges Grundlagar deribland nya Riksdagsordningen, Stockholm 1866
© 20. April 2002 - 10. März 2012

Home            Zurück            Top