Verfassung (3. Teil: Pressefreiheitsverordnung) des Königreiches Schweden

Pressefreiheitsverordnung (Druckfreiheitsverordnung)

vom 5. April 1949
in der Fassung der Bekanntmachung (Omtryck) Nr. 1971:273

Das Gesetz ist gemäß Kapitel 1 § 2 der Regierungsform des Königreichs Schweden ein schwedisches Grundgesetz.

geändert durch
Gesetz Nr. 1974:66 (Änd. Kap. 2 §§ 2, 4, 7-9)
Gesetz Nr. 1974:67 (Neuer Kap. 1 § 9)
Gesetz Nr. 1974:155
(Änd. Kap. 1 §§ 1, 8, Kap. 2 § 1, 11, 14, Kap. 3 § 4, Kap. 4 § 7, Kap. 7 §§ 3, 4, Kap. 12 §§ 1, 15, Kap. 13 § 5, Aufh. Kap. 14 § 6)
Gesetz Nr. 1974:308
(Neubekanntmachung, Omtryck)
Gesetz Nr. 1976:954 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung) (Änd. Kap. 2)
Gesetz Nr. 1976:955 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung)
(Änd. Kap. 1 §§ 1, 5, 6, 9, Kap. 3 §§ 1-5, Kap. 4 § 1, 4, 6, 8, 9, Aufh. Kap. 4. §§ 2, 3, 5, 7, Kap. 14 § 4,
Neu Kap. 4 §§ 2, 4, 5, Kap. 5 § 1, 2, 4-6, 8, 9, Kap. 7 §§ 3-6. 8 Kap. 8 §§ 1-3, Kap. 10 §§ 2-4, 7, 8, 11, 12, Kap. 11 § 1, Kap. 12 §§ 1, 2, 13, 14, Kap. 13 §§ 3-5, Kap. 14 §§ 1, 5, Omtryck)

Gesetz Nr. 1979:936 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 7 § 4, Omtryck)
Gesetz Nr. 1982:938 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 §§ 5, 7)
Gesetz Nr. 1982:939 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 §§ 13, 14)
Gesetz Nr. 1982:941 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 7 § 4, Omtryck)
Gesetz Nr. 1988:1447 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 14 § 1)
Gesetz Nr. 1988:1448 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 1 § 8, Kap. 5 § 1, 2, 8, 9, 14, Kap. 6 § 3, Kap. 7 §§ 1, 3-6, 8, Kap. 10 § 11, Kap. 11 § 3, Kap. 12 §§ 3, 5, Neu: Kap. 12 § 16, Omtryck)
Gesetz Nr. 1991:1470 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 1 § 7, Kap. 3 §§ 3, 5, Kap. 5 §§ 12, 14, Kap. 6 § 3, Neu Kap. 13 § 1, Umbenenn. Kap. 13 §§ 2-6)
Gesetz Nr. 1991:1500 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 §§ 3, 11, Omtryck)
Gesetz Nr. 1994:1376 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 1 § 9, Kap. 5 § 1)
Gesetz Nr. 1994:1382 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 § 17)
Gesetz Nr. 1994:1474 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 6 § 4)
Gesetz Nr. 1994:1475 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 10 § 14, Kap. 12 §§ 3, 10)
Gesetz Nr. 1994:1476 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 7 § 7, Kap. 9 § 5, Kap. 10 § 1, Kap. 12 § 14, Omtryck)
Gesetz Nr. 1998:1438 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 1 §§ 6, 7, Kap. 5 §§ 5, 7, Kap. 7 §§ 4, 7, Kap. 9 § 5, Kap. 10 § 1, Kap. 12, §§ 4, 7, 14, Kap. 13 § 6, Omtryck)
Gesetz Nr. 1998:1701 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 §§ 5, 7, 17)
Gesetz Nr. 2002:801 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 7 § 4)
Gesetz Nr. 2002:810 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 1 § 9)
Gesetz Nr. 2002:906 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 7 § 4 in Gesetz Nr. 2002:801)
Gesetz Nr. 2002:907 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 §§ 3, 11, 13, Neu: Kap. 2 § 18)
Gesetz Nr. 2002:908 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 5 § 6, Kap. 10 §§ 3, 8, Omtryck)
Gesetz Nr. 2002:1049 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 § 7)
Gesetz Nr. 2010:1342 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 2 § 10)
Gesetz Nr. 2010:1347 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 3 §§ 4, 5)
Gesetz Nr. 2010:1355 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 1 § 10)
Gesetz Nr. 2010:1409 zur Änderung der Pressefreiheitsverordnung
(Änd. Kap. 7 § 3)

durch Bekanntmachung Nr. 2011 : 509 in der ab dem 1. Januar 2011 geltenden Fassung verbindlich veröffentlicht.

 

1 kap. Om tryckfrihet

 

 Kapitel 1. - Über die Freiheit der Presse

1 § I överensstämmelse med de i regeringsformen fastställada grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.
 

Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift dess till författare eller utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter. (Gesetz Nr. 1957:163).

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § wie folgt geändert:
- vor dem Abs. 1 wurde folgender Absatz neu eingefügt:
"Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning."
- im bisherigen Abs. 1 (neuer Abs. 2) wurden die Worte "i regeringsformen fästställda" ersetzt durch: "i första dtycket angivna"

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § wie folgt geändert:
- im Abs. 3 wurden die Worte "till dess författare eller utgivare" ersetzt durch: "till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare"
- folgender Absatz wurde neu angefügt:
"Vidare skall envar äga rätt att, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke"

 

§ 1. In Übereinstimmung mit den Grundsätze der Regierungsform betreffend die Freiheit der Presse und zur Gewährleistung eines freien Meinungsaustausches und einer allgemeinen Volksbildung hat jeder schwedische Bürger das Recht, seine Gedanken und Ansichten in Druckschriften niederzulegen, behördliche Akten zu veröffentlichen und Mitteilungen und Nachrichten über jedes beliebige Thema bekanntzugeben, sofern er die Bestimmungen dieses Gesetzes zum Schutz der Rechte anderer und der öffentlichen Sicherheit beachtet.

Es hat ferner jeder das Recht, in allen Fällen, für die in diesem Gesetz keine besonderen Bestimmungen getroffen sind, Mitteilungen und Nachrichten über jedes beliebige Thema zur Veröffentlichung an den Verfasser oder Herausgeber oder eine etwa vorhandene Redaktion einer Publikation oder an ein Nachrichtenbüro weiterzugeben.
 

 

2 § Någon tryckningen föregående granskning av skrift eller något förbud mot tryckning därav må ej förekomma.
 

Ej heller vare tillåtet för myndighet eller annat allmänt organ att på grund av skrifts innehåll, genom åtgärd som icke äger stöd i denna förordning, hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allmänheten.

 

§ 2. Keine Veröffentlichung unterliegt vor ihrem Druck einer Zensur, der Druck einer Veröffentlichung kann nicht verboten werden.

Außerdem darf keine Behörde oder öffentliche Stelle aufgrund des Inhalts einer Druckschrift Maßnahmen ergreifen, um ihren Druck oder ihre Veröffentlichung oder ihre öffentliche Verbreitung zu verhindern, falls hierfür keine Rechtsgrundlage in diesem Gesetz vorhanden ist.

 

3 § För missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri må ej någon i annan ordning eller i annat fall än denna förordning bestämmer kunna tilltalas eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet eller skriften konfiskeras eller läggas under beslag.


 

§ 3. Niemand darf wegen Mißbrauchs der Pressefreiheit oder Beihilfe hierzu in einem anderen Fall oder Verfahren angeklagt, verurteilt oder für Schäden verantwortlich gemacht werden, als es in diesem Gesetz vorgesehen ist. Die Druckschrift darf nur nach Maßgabe dieses Gesetzes konfisziert oder beschlagnahmt werden.

 

4 § Envar, vilken blivit förtrott att döma över missbruk av tryckfriheten eller eljest vaka över denna förordnings efterlevnad, bör därvid städse hava i åtanke att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick, alltid fästa sin uppmärksamhet mera på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på syftet än på framställningssättet, samt i tvivelsmål hellre fria än fälla.

 

Vid bestämmande av påföljd, som enligt denna förordning är förenad med missbruk av tryckfriheten, skall, då meddelad uppgift påkallat rättelse, särskilt beaktas, huruvida sådan på lämpligt sätt bringats till allmänhetens kännedom.

 

§ 4. Jede Person, zu deren Aufgaben die Urteilsfindung über einen Mißbrauch der Pressefreiheit gehört oder sonst für die Beachtung dieses Gesetzes zu sorgen hat, soll stets bedenken, daß die Freiheit der Presse die Grundlage einer freien Gesellschaft ist und soll eine größere Aufmerksamkeit der Gesetzwidrigkeit des Themas oder der Gedanken als der des Ausdrucks widmen und mehr die Rechtswidrigkeit des Zweckes als die der Ausdrucksweise beachten und im Zweifel eher freisprechen als verurteilen.

Bei der Entscheidung über die Folgen, die nach diesem Gesetz bei einem Mißbrauch der Pressefreiheit festgesetzt werden können, ist besonders zu berücksichtigen, ob eine unrichtige Behauptung in geeigneter Form öffentlich berichtigt worden ist.

 

5 § Denna förordning äger tillämpning allenast å skrift, som framställts i tryckpress. Till skrift hänföres karta, ritning eller bild, även om den ej åtföljes av text.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § folgende Fassung:
"5 § Denna förordning äger tillämpning å skrift, som framställts i tryckpress. Den skall ock tillämpas å skrift, som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om
1. utgivningsbevis gäller för skriften; eller
2. skriften är försedd med beteckning, som utvisar att den är mångfaldigad, samt i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för mångfaldigandet.
  Bestämmelse i förordningen som har avseende å skrift som framställts i tryckpress eller å tryckning skall, när ej annat angives, äga motsvarande tilllämpning å annan skrift, varå förordningen enligt första stycket är tillämplig, eller å mångfaldigande av sådan skrift.
  Till skrift hänföres bild, även om den ej åtföljes av text."

 

§ 5. Dieses Gesetz findet nur Anwendung auf Schriften, die im Druckverfahren hergestellt werden. Hierzu zählen Karten, Zeichnungen und Bilder auch dann, wenn sie mit keinem begleitenden Text versehen sind.

 

6 § Tryckt skrift skall, för att anses såsom sådan, vara utgiven. Skrift  anses utgiven, då den blivit utlämnad till salu eller för spridning på annat sätt; vad nu sagts gälle dock icke myndighets tryckta handlingar, om de skola hållas hemliga.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde im § die letzten Worte "om de skola hållas hemliga" ersetzt durch: "om de ej äro tillgängliga för envar."

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt der § folgende Fassung:
"6 § Tryckt skrift skall, för att anses såsom sådan, vara utgiven. En skrift anses utgiven då den blivit utlämnad till försäljning eller för spridning på annat sätt i Sverige. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för envar."

 

§ 6. Druckschriften gelten als solche erst, wenn sie herausgegeben sind. Eine Druckschrift gilt als herausgegeben, wenn sie zum Verkauf oder in anderer Weise in den Verkehr gelangt ist; dies gilt jedoch nicht für behördliche SChriften, die vertraulich bleiben sollen.
7 § Med periodisk skrift förstås en tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt skrift som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd titel utgivas med minst fyra å särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen, samt därtill hörande löpsedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis för skriften har meddelats skall denna, till dess att beviset återkallas anses som periodisk.
 

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde dem § folgender Absatz angefügt:
"Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram, en film eller en ljudupptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen, skall i fråga om tillämpning av 1-14 kap. programmet filmen eller upptagningen jämställas med en bilaga till skriften i den utsträckning den i sådan form spridda versionen återger innehållet i skriften oförändrat samt anger hur innehållet har disponerats. I lag får föreskrivas om särskild skyldighet att spela in sådana program och bevara filmer och upptagningar samt att tillhandahålla dessa. Bestämmelser om rätt till sändningar finns i 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen."

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt der § folgende Fassung:
"7 § Med periodisk skrift förstås en tidning, tidskrift eller någon annan sådan tryckt skrift som enligt utgivningsplanen är avsedd att under en bestämd titel utgivas med minst fyra vid särskilda tider utkommande nummer eller häften årligen, samt löpsedlar och bilagor som hör till skriften. Sedan utgivningsbevis för skriften har meddelats, skall denna anses som periodisk till dess att beviset återkallas eller förklaras förfallet.

  Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens innehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram eller en teknisk upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen, skall i fråga om tillämpning av 1-14 kap. programmet eller upptagningen jämställas med en bilaga till skriften i den utsträckning den i sådan form spridda versionen återger innehållet i skriften oförändrat samt anger hur innehållet har disponerats. I lag får föreskrivas om särskild skyldighet att spela in sådana program och bevara tekniska upptagningar samt att tillhandahålla dessa. Bestämmelser om rätt till sändningar finns i 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen."

 

§ 7. Als periodische Druckschriften werden nachstehend Zeitungen, Magazine und ähnliche Druckschriften bezeichnet, die nach dem Herausgabeplan unter einem bestimmten Titel mit mindestens vier zu verschiedenen Zeiten im Jahr erscheinenden Nummern oder Lieferungen herausgegeben werden sollen, sowie die dazu gehörigen Beilagen und Aushangsblätter. Sobald für die Schrift die Herausgabeerlaubnis erteilt worden ist, gilt sie als eine periodische Schrift, bis die Erlaubnis widerrufen wird.
8 § Privilegier å skrifters utgivande må icke meddelas; Konungen dock obetaget att förnya sådana till allmänna inrättningars understöd redan förlänta privilegier, varje gång på högst tjugu år.

Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, och om förbud mot att återgiva litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat. (Gesetz Nr. 1961:20).

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde im § Abs. 1 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 das Wort "Konungen" ersetzt durch: "Regeringen".

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 erhielt der § folgende Fassung:
"§ 8. Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt verk eller framställare av fotografisk bild, om upphovsrätten närstående rättigheter och om förbud mot att återgiva litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat."

 

§ 8. Für die Herausgabe von Schriften dürfen keine Privilegien erteilt werden; der König kann jedoch erteilte Privilegien erneuern, wenn sie der Unterstützung öffentlicher Einrichtungen dienen, jedesmal jedoch höchstens für zwanzig Jahre.

Die Rechte des Urhebers eines literarischen, künstlerischen oder fotographischen Werks werden in besonderen Gesetzen geregelt. Das gleiche gilt für das Verbot, ein literarisches oder künstlerisches Werk in einer Weise wiederzugeben, durch die religiöse Werte verletzt werden.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde im § Abs. 1 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 die Worte "der König" ersetzt durch: "die Regierung".

Durch Gesetz Nr. 1974:67 wurde an dieser Stelle folgender § eingefügt:
"§ 9. Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat
1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror;
2. om förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift."

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde dem § folgende Nummer angefügt:
"3. om ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket uppgift eller underrättelse anskaffats."

Durch Gesetz Nr. 1994:1376 wurde der § wie folgt geändert:
- nach der Nr. 1 wurde folgende Nummer eingefügt:
"2. om förbud mot kommersiell annons som meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt förpliktelse som följer av anslutning till Europeiska gemenskaperna;"
- die bisherigen Nrn. 2 und 3 wurden zu Nr. 3 und Nr. 4.

Durch Gesetz Nr. 2002:810 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 2003 wie folgt geändert:
- nach der Nr. 1 wurde folgende Nummer eingefügt:
"2. om förbud mot kommersiell annons som används vid marknadsföring av andra varor än tobaksvaror samt tjänster om det i annonsen förekommer ett varukännetecken som är i bruk för en tobaksvara eller enligt gällande bestämmelser om varumärken är registrerat eller inarbetat för en sådan vara;"
- die bisherige Nr. 2 wurde Nr. 3.
- die bisherige Nr. 3 erhielt folgende Fassung:
"4. om förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift;"
- die bisherige Nr. 4 wurde Nr. 5.

 

 
Durch Gesetz Nr. 1998:1438 wurde an dieser Stelle folgender § eingefügt:
"§ 10. Denna förordning är inte tillämplig på skildring av barn i pornografisk bild."

Durch Gesetz Nr. 2010:1355 erhielt der § folgende Fassung:
"§ 10. Denna förordning är inte tillämplig på pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år."

 

 

2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde das Kap. 2 vollständig neu gefaßt.

 

 Kapitel 2. - Über die Öffentlichkeit behördlicher Akten

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde das Kap. 2 vollständig neu gefaßt.

 

1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall, i den ordning nedan sägs, varje svensk medborgare äga fri tillgång till allmänna handlingar. In denna rätt må gälla allenast sådana inskränkningar som påkallas antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande till främmande makt eller i anledning av myndighets verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande eller till skydd för statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlinghet.
.

I särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag skola noga angivas de fall, då enligt nyssnämnda grunder allmänna handlingar skola hållas hemliga.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 erhielt der Abs. 2 des § folgende Fassung:
"I särskild lag skola noga angivas de fall, då enligt nyssnämnda grunder allmänna handlingar skola hållas hemliga."

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § folgende Fassung:
"1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar."

 

§ 1. Zur Förderung des freien Meinungsaustausches und der allgemeinen Volksbildung hat nach den hier niedergelegten Grundsätzen jeder schwedische Bürger das Recht, behördliche Akten einzusehen. Dieses Recht darf nur eingeschränkt werden, wenn dies im Interesse der Sicherheit des Reiches und seine Beziehungen zu auswärtigen Staaten oder im Hinblick auf die untersuchende, kontrollierende oder überwachende Tätigkeit einer Behörde oder zur Verhütung und Verfolgung von Verbrechen oder zum Schutz berechtigter wirtschaftlicher Interessen des Staates, der Gemeinden oder Einzelner oder zur Wahrung der Unantastbarkeit des Privatlebens, der persönlichen Sicherheit oder von Anstand und Sitte erforderlich ist.

Die Fälle, in denen behördliche Akten nach den obigen Grundsätzen geheim bleiben, sollen in Gesetzen, die vom König gemeinsam mit dem Reichstag erlassen werden, im einzelnen festgelegt werden.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § eingefügt:
"§ 2. Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att förebygga eller beivra brott,
5. det allmännas ekonomiska intresse,
6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
7. intresset att bevara djur- eller växtart.
  Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet.
  Utan hinder av andra stycket får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medgiva att viss handling lämnas ut."

 

 
2 § Allmänna handlingar äro alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar, vare sig de till myndigheten inkommit eller blivit där upprättade.

Vad i detta kapitel sägs om handling skall även avse karta, ritning eller bild.

Durch Gesetz Nr. 1974:66 wurde der § wie folgt geändert:
- dem Abs. 2 wurden folgende Sätze angefügt:
"
Kapitlets bestämmelser om handling skola jäväl tillämpas på upptagning för automatisk databehandling eller annan upptagning sok kan läsas eller avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel."
- folgender Absatz wurde angefügt:
"
Upptagning som nämnts i andra stycket skall anses förvarad hos myndighet även i fall då den inkommit till eller upprättats hos annan än myndighet, under förutsöttning allt myndighet förfogar över upptagningen."

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § folgende Fassung:
"3 § Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.
  Upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Detta gäller dock ej upptagning som ingår i personregister, om myndigheten enligt lag eller förordning eller särskilt beslut, som grundar sig på lag,  saknar befogenhet att göra överföringen. Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar som innehålla uppgift som avser enskild person och som kan hänföras till denne."

Durch Gesetz Nr. 1991:1500 wurden im § Abs. 2 Satz 1 nach den Worten "tillgängling för myndigheten" mit Wirkung vom 1. Januar 1992 die Worte "med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar" eingefügt.

Durch Gesetz Nr. 2002:907 wurde der § wie folgt geändert:
- der Abs. 2 erhielt folgende Fassung:
"En upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder."
- folgender Absatz wurde angefügt:
"En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person."

 

§ 2. Behördliche Akten sind alle bei Staats- und Kommunalbehörden vorhandenen Akten, und zwar sowohl die Akten, die bei der Behörde eingehen als auch die Akten, die von ihr angelegt werden.

Behördliche Akten gemäß diesem Kapitel sind auch Karten, Zeichnungen und Bilder.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § eingefügt:
"4 § Brev eller annat meddelande som är ställt personligen till den som innehar befattning vid myndighet anses som allmän handling, om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten och ej är avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning."

 

 
3 § Med statsmyndighet förstås i detta kapitel statsdepartementen, försvarets kommandoexpedition, riksdagen och allmänna kyrkomötet, deras avdelningar, utskott, nämnder, fullmäktige, deputerade och revisorer, domstolar och ämbetsverk samt övriga till statens förvaltning hörande myndigheter och inrättningar, nämnder , kommissioner och kommitéer.

Met kommunalmyndighet förstås i detta kapitel alla till kommunal styrelse eller förvaltning hörande stämmor och representationer, myndigheter, styrelser, kollegier, nämnder, råd, kommissioner, revisorer, utskott och kommittéer jämte underlydande verk och inrättningar.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § folgende Fassung:
"5 § Med myndighet likställas i detta kapitel riksdagen allmänt kyrkomöte och beslutande kommunal församling."

Durch Gesetz Nr. 1982:938 wurde im § das Wort "allmänt" vor dem Wort "kyrkomöte" mit Wirkung vom 1. Januar 1983 gestrichen.

Durch Gesetz Nr. 1998:1701 erhielt der § folgende Fassung:
"5 § Med myndighet likställs i detta kapitel riksdagen och beslutande kommunal församling."

 

§ 3. Staatsbehörden im Sinne dieses Kapitels sind die Staatsministerien, das Oberkommando der Verteidigungsstreitkräfte, der Reichstag und die Generalsynode sowie deren Abteilungen, Ausschüsse, Delegationen, Bevollmächtigte, Delegierte und Revisoren, die Gerichte und staatlichen Ämter sowie die anderen zur staatlichen Verwaltung gehörenden Behörden, Ausschüsse, Kommissionen und Komitees.

Kommunalbehörden im Sinne dieses Kapitels sind alle zur kommunalen Selbstverwaltung gehörenden Repräsentativorgane und Versammlungen, Behörden, Verwaltungsräte, Kollegien, Ausschüsse, Kommissionen und Komitees mit ihren sonstigen Verwaltungseinrichtungen.

4 § Minnesanteckning eller annan uppteckning, som hos myndighet verkställts allenast för måls eller ärendes föredragning eller beredande till avgörande, skall ej hos myndigheten anses som allmän handling, om ej upptechningen, sedan målet eller ärendet hos myndigheten slutbehandlats, omhändertagits för förvaring.

Durch Gesetz Nr. 1974:66 wurde dem § 4 folgender Absatz angefügt:
"Har upptagning som nämnts i 2 § andra stycket tillkommit allenast förmåls eller ärendes föredragning eller berendande till avgörande hos myndighet, skall upptagningen ej ases som allmän hos myndigheten, om den ej, sedan målet eller ärendet slutbehandlats hos myndigheten, omhändertagits för förvaring. Intill dess frågan om sådant omhändertagande avgjorts, skall upptagningen ej heller anses som allmän hos annan myndighet, om den förvaras där endast för teknisk bearbetning eller lagring."

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der § durch die neuen §§ 9 und 10 ersetzt und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

§ 4. Memoranden und andere Vermerke, die in einer Behörde nur zum Vortrag oder nur zum Zwecke der Vorbereitung der Entscheidung einer Verwaltungsangelegenheit angefertigt werden, gelten nicht als behördliche Akten, wenn sie nicht nach dem Abschluß der Verwaltungssache bei den Akten verwahrt werden.

 

5 § Handling skall anses inkommen till myndighet, då den avlämnats till myndigheten eller till befattningshavare, som har att mottaga handlingen eller eljest taga befattning med mål eller ärende, till vilket handlingen hänför sig.

Diarier, journaler, register eller andra sådana förteckningar skola anses upprättade, då de färdigställts för anteckning eller införing. Protokoll och därmed jämförliga antechningar skola anses upprättade, då de av myndigheten justerats eller eljest blivit färdigställda. Andra handlingar, som hänföra sig till visst mål eller ärende, skola anses upprättade, då de expedierats eller, om expedition ej äger rum, då målet eller ärendet blivit av myndigheten slutbehandlat.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der § Abs. 1 durch den neuen § 6 Abs. 1 und der § Abs. 2 durch den neuen  § 7 ersetzt und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

§ 5. Eine Akte gilt als bei einer Behörde als eingegangen, wenn sie der Behörde oder demjenigen Beamten übergeben worden ist, der für den Empfang zuständig ist oder in einer anderen Weise mit der Verwaltungssache befaßt ist, auf die sich die Akte bezieht.

Tagebücher, Journale, Register oder andere ähnliche Verzeichnisse gelten als bei der Behörde angelegt, wenn sie zur Aufzeichnung oder Eintragung fertig gestellt sind. Protokolle und ähnliche Aufzeichnungen gelten als angelegt, wenn sie von der Behörde genehmigt oder sonst endgültig errichtet worden sind. Andere Akten, die sich auf eine bestimmte Verwaltungssache beziehen, gelten als angelegt, wenn sie zugestellt sind oder, wenn sie nicht zugestellt werden, sobald die Verwaltungssache von der Behörde erledigt worden ist.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der § Abs. 1 durch den neuen § 6 Abs. 1 und der § Abs. 2 durch den neuen  § 7 ersetzt und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

6 § Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling, som enligt tillkännagivande skall avlämnas i föresglat omslag, skall ei anses inkommen före den tidpunkt, som bestämts för öppnandet.

Dom eller annat myndighets beslut, som enligt vad därom är stadgat skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och därmed jämförliga anteckningar, som hänföra sig till sådant beslut, skola anses upprättade, först då beslutet avkunnats eller expedierats.
.

Protokoll hållna hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, riksdagens revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunalmyndighet i ärende, som myndigheten handhar allenast för beredning, skola anses upprättade, först då det ärende protokollen avse hos myndigheten slutförts och, såvitt angår protokoll hos riksdagens revisorer, berättelse däröver offentliggjorts.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § folgende Fassung:
"6 § Handling anses inkommen till myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I fråga om upptagning som avses i 3 § första stycket gäller i stället att den anses inkommen till myndighet när annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på sätt som angives i 3 § andra stycket.
  Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling som enligt tillkännagivande skall avlämnas i förseglat omslag anses ej inkommen före den tidpunkt som har bestämts för öppnandet. Åtgärd som någon vidtager endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring av handling, som myndighet har tillhandahållit, skall ej anses leda till att handling är inkommen till den myndigheten."

 

§ 6. Ausschreibungsunterlagen, Angebote und ähnliche Unterlagen, die nach den angekündigten Bedingungen im versiegelten Umschlag abzugeben sind, gelten als nicht vor dem Zeitpunkt bei der Behörde eingegangen, in dem sie eröffnet werden sollen.

Urteile oder Verwaltungsakte, die nach den einschlägigen Gesetzen verkündet oder zugestellt werden, sowie die Protokolle oder anderen Aufzeichnungen, die sich auf solche Entscheidungen beziehen, gelten erst dann als angelegt, wenn sie Entscheidung verkündet oder zugestellt worden ist.

Protokolle der Ausschüsse des Reichstags oder der Generalsynode oder von staatlichen Kommissionen und Kommunalbehörden in einer Angelegenheit, in der die Behörde nur vorbereitend tätig wird, gelten erst als angelegt, wenn die Angelegenheit, auf die sich das Protokoll bezieht, endgültig abgeschlossen ist; die Protokolle der Revisoren des Reichstags gelten erst als angelegt, wenn der Bericht über ihre Tätigkeit veröffentlicht worden ist.

 

7 § Vad i detta kapitel stadgas om allmänna handlingar äge ej tillämpning å exempar av tryckt skrift, som avses i 4 kap. 7 §, eller å enskilda brev eller  skrifter, vilka överlämnats till allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till myndighet uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål. Angående tillhandahållande av handlingar som nu nämnts gälle vad särskilt är föreskrivet.
.

Durch Gesetz Nr. 1974:66 erhielt der §  folgende Fassung:
"7 § Vad i detta kapitel stadgas om allmänna handlingar äge ej tillämpning å exempar av tryckt skrift, som avses i 4 kap. 7 §, eller å enskilda brev, skrifter eller upptagningar, vilka överlämnats till allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till myndighet uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål. Angående tillhandahållande av handlingar och upptagningar som nu nämnts gälle vad särskilt är föreskrivet."

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurden die Bestimmungen des § 7 in den neuen § 11 integriert und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

§ 7. Die Bestimmungen dieses Kapitels über behördliche Akten finden keine Anwendung auf Druckschriften im Sinne des 4. Kapitels, § 7 oder auf einzelne Briefe oder Schriften, die einem Archiv, einer Bibliothek oder einer Behörde ausschließlich zur Verwahrung oder für Zwecke der Forschung oder für Studienzwecke übergeben worden sind. Bestimmungen über den Zugang zu diesen Akten werden in besonderen Vorschriften erlassen.

 

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § eingefügt:
"7 § Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.
  I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad,
1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,
2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,
3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, riksdagens eller kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande."

Durch Gesetz Nr. 1982:938 wurde im § Abs. 2 Ziffer 3 das Wort "allmänt" vor dem Wort "kyrkomöte" mit Wirkung vom 1. Januar 1983 gestrichen.

Durch Gesetz Nr. 1998:1701 erhielt der § Abs. 2 Ziffer 3 mit Wirkung vom 1. Januar 2000 folgende Fassung:
"3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens utskott, riksdagens eller kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande."

Durch Gesetz Nr. 2002:1049 wurden im § Abs. 2 Ziffer 3 die Worte "riksdagens eller" mit Wirkung vom 1. Januar 2003 gestrichen.

 

 
Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § eingefügt:
"8 § Har organ som ingår i eller är knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation överlämnat handling till annat organ inom samma myndighetsorganisation eller framställt handling för sådant överlämnande, skall handlingen ej anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen upppträda som självständiga i förhållande till varandra."

 

 
Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § (bisher § 4) eingefügt:
"9 § Hos myndighet tillkommen minnesanteckning som ej har expedierats skall ej heller efter den tidpunkt då den enligt 7 § är att anse som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten, om den icke tages om hand för arkivering. Med minnesanteckning förstås promemoria och annan uppteckning eller upptagning som har kommit till endast för ärendes föredragning eller beredning, dock ej till den del den har tillfört ärendet sakuppgift.
  Utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse och annan därmed jämställd handling som ej har expedierats anses ej som allmän handling, såvida den icke tages om hand för arkivering."

 

 
Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § (bisher § 4) eingefügt:
"10 § Handling som förvaras hos myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning anses ej  som allmän handling hos den myndigheten."

Durch Gesetz Nr. 2010:1342 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 2011 folgende Fassung:
"10 § Handling som förvaras hos en myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning anses inte som allmän handling hos den myndigheten.
  Som allmän handling anses inte handling som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information (säkerhetskopia)."

 

 
Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § (u. a. bisher § 7) eingefügt:
"11 § Som allmän handling anses ej
1. brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande,
2. meddelande eller annan handling som har inlämnats till eller upprättats hos myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som utgives genom myndigheten,
3. tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ingår i bibliotek eller som från enskild har tillförts allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev, skrifter eller upptagningar som eljest ha överlämnats till myndighet uteslutande för ändamål som nu angivits,
4. upptagning av innehållet i handling som avses i 3, om upptagningen förvaras hos myndighet där den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som allmän."

Durch Gesetz Nr. 1991:1500 wurde dem § folgender Absatz mit Wirkung vom 1. Januar 1992 angefügt:
"Det som föreskrivs i första stycket 3 om handling som ingår i bibliotek tilllämpas inte på upptagning för automatisk databehandling i sådant register som en myndighet har tillgång till enligt avtal med en annan myndighet."

Durch Gesetz Nr. 2002:907 erhielt der § Abs. 2 mit Wirkung vom 1. Januar 2003 folgende Fassung:
"Det som föreskrivs i första stycket 3 om handling som ingår i bibliotek tilllämpas inte på upptagning i en databas som en myndighet har tillgång till enligt avtal med en annan myndighet, om upptagningen är allmän handling hos den myndigheten"

 

 
8 § Allmän handling som ej skall hållas hemlig, skall på begäran genast eller så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning på stället önskar taga del därav; han äge ock mot fatsställd avgift erhålla avskrift av handlingen. Skyldighet att tillhandahålla handling på stället skall dock ej föreligga, om betydande hinder darför möter. Kan hos kommunalmyndighet förvarad handling tillhandahållas på stället, gälle rätten att erhålla handlingen i avskrift endast i den utsträckning därom är i kommunallag eller eljest särskilt stadgat. Myndighet vare ej skyldig att för utlämnande framställa kopia av karta, ritning eller bild, om svårighet därför möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.
.

Handling, som endast till viss del skall hållas hemlig, skall utan hinder därav tillhandahållas på stället, om det kan ske på sådant sätt att vad i den delen beröres icke uppenbaras. Kan det ej ske, äge den som vill taga del av handlingen erhålla avskrift av densamma med uteslutande av den del som är hemlig.

Durch Gesetz Nr. 1974:66 erhielt der § folgende Fassung:
"8 § Allmän handling som ej skall hållas hemlig, skall på begäran genast eller så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning på stället önskar taga del därav. Upptagning som nämnts i 2 § andra stycket skall tillhandahållas i läsbar eller avlyssningsbar form.
Handling, som endast till viss del skall hållas hemlig, skall utan hinder därav tillhandahållas på stället, om det kan ske på sådant sätt att vad i den delen beröres icke uppenbaras. Kan det ej ske, äge den som vill taga del av handlingen utan avgift erhålla avskrift av densamma eller, såvitt avser upptagning som nämnts i 2 § andra stycket, utskrift av upptagningen, varvid den som är hemlig skall uteslutas från avskriften eller utskriften.
Skyldighet allt tillhandahålla handling på stället skall ej föreligga, om betydande hinder darför möter. I fråga om upptagning som nämnts i 2 § andra stycekt föreligger denna skyldighet ej heller, om upptagningens innehåll finnes i läsbar form hos annan myndighet och tillhandahållandet där kan ske utan beaktansvärd olägenhet för den som vill taga del av upptagningen.
Den som önskar taga del av allmän handling, som ej skall hållas hemlig eller som skall hållas hemlig endadt till viss del, äge dessutom rätt att mot fastställd avgift erhålla avskrift av handlingen med uteslutande av sådan del som skall hållas hemlig. Myndighet vare es skyldig att utlämna upptagning för automatisk databehandling på annat sätt än genom tillhandahållande av utskrift av upptagningen. Ej heller vare myndighet skyldig att för utlämnande framställa kopia av karta, ritning eller bild, om svårighet därför möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.
"

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § folgende Fassung:
"12 § Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Handling får även skrivas av, avbildas eller tagas i anspråk för ljudöverföring. Kan handling ej tillhandahållas utan att sådan del därav som icke får lämnas ut röjes, skall den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.
  Myndighet är icke skyldig att tillhandahålla handling på stället, om betydande hinder möter. I fråga om upptagning som avses i 3 § första stycket föreligger ej heller sådan skyldighet, om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan taga del av upptagningen hos närbelägen myndighet."

 

§ 8. Behördliche Akten, die nicht geheim sind, sollen auf Antrag sofort oder sobald als möglich dem Antragsteller ohne Gebühren zum lesen oder zur Abschrift am Aufbewahrungsort zur Verfügung gestellt werden; der Antragsteller kann ferner gegen eine festgesetzte Gebühr Abschriften der Akten erhalten. Die Pflicht, behördliche Akten am Aufbewahrungsort zugänglich zu machen, besteht nicht, wenn dies erhebliche Schwierigkeiten bereiten würde. Wird die Akte bei einer kommunalen Behörde verwahrt und kann sie an Ort und Stelle zugänglich gemacht werden, besteht ein Recht, Abschriften der Akte zu erhalten, nur in dem Umfang, in dem es in einer kommunalen Vorschrift oder in einer anderen Vorschrift geregelöt ist. Die Behörde ist nicht verpflichtet, Kopien von Karten, Zeichnungen oder Bildern zur Aushändigung herzustellen, wenn dies Schwierigkeiten verursacht und ddie Akte am Ort der Aufbewahrung eingesehen werden kann.

Eine Akte, die nur zum Teil geheim ist, kann trotzdem am Aufbewahrungsort eingesehen werden, wenn dies in der Weise möglich ist, daß der geheime Teil nicht offenbart wird. Ist dies nicht möglich, kann der Antragsteller Abschriften von der Akte verlangen, in denen der geheime Teil nicht enthalten ist.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde an dieser Stelle folgender § (bisher § 8 Abs. 4) eingefügt:
"13 § Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. Myndighet är dock ej skyldig att lämna ut upptagning för automatisk databehandling i annat form än utskrift.  Ej heller föreligger skyldighet att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och handlingen kan tillhandahållas på stället."

Durch Gesetz Nr. 1982:939 wurde dem § 13 folgender Absatz angefügt:
"Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas skyndsamt."

Durch Gesetz Nr. 2002:907 erhielt der § Absatz 1 folgende Fassung:
"En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. En myndighet är inte heller skyldig att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och handlingen kan tillhandahållas på stället."

 

 
9 § Framställning om allmän handlings utbekommande göres hos den myndighet, där handlingen finnes, och skall av den myndigheten prävas.
.

Är vården om handlingen enligt arbetsordningen eller givet uppdrag anförtrodd viss befattningshavare, har han all själv besluta i fråga om handlingens utlämnande; dock åligge honom all därvid stiilla sig till efterrättelse av myndigheten meddelade föreskrifter samt att, då det kan ske utan omgång, i tveksamma fall hänskjuta frågan till myndighetens avgörande. Vägrar befattningshavaren att utlämna handlingen, skall, om sökanden det begär, frågan hänskjutas till myndigheten.
.

Om behörighet får viss myndighet att i stället för myndighet, som avses i första stycket, pröva fråga om allmän handlings utliimnande stadgas i 14 § andra stycket.

Durch Gesetz Nr. 1974:66 erhielt der § Abs. 1 folgende Fassung:
"Framställning om allmän handlings utbekommande göres hos den myndighet, där handlingen finnes. Såvitt gäller upptagning som nämnts i 2 § andra stycket göres framställning om utbekommande hos myndighet som förfogar över upptagningen. Frågan om utlämnande prövas av den myndighet diir framställning gjorts."

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § folgende Fassung:
"14 § Begäran att få taga del av allmän handling göres hos myndighet som förvarar handlingen.
  Begäran prövas av myndighet som angives i första stycket. Om särskilda skäl föranleda det, får dock i bestämmelse som avses i 2 § andra stycket föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen skall ankomma på annan myndighet. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet."

Durch Gesetz Nr. 1982:939 wurde dem § folgender Absatz angefügt:
"Myndighet får inte på grund av att någon begär att få taga del av allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut."

 

§ 9. Der Antrag auf Einsicht in behördliche Akten soll bei der Behörde gestellt werden, die die Akte aufbewahrt, und von dieser Behörde beschieden werden.

Ist die Aufbewahrung der Akte innerhalb der Behörde einem bestimmten, in der Arbeitsordnung der Behörde bezeichneten Beamten oder einem Beamten aufgrund besonderer Weisung anvertraut, soll dieser selbst über den Antrag auf Akteneinsicht entscheiden; er soll aber die hierüber von der Behörde erlassenen Anweisung beachten. Zweifelhafte Fälle soll er der Behörde zur Entscheidung überlassen, wenn hierdurch keine Verzögerung eintritt. Verweigert der Beamte die Akteneinsicht, soll die Angelegenheit auf Erinnerung des Antragstellers der Behörde zur Entscheidung vorgelegt werden.

Die Zuständigkeit bestimmter Behörden, anstelle der Behörde im Sinne des § 9 Abs. 1, die Entscheidung über die Akteneinsicht zu treffen, ist in § 14 dieses Kapitels geregelt.

10 § Har myndighet avslagit framställning om utbekommande av allmän handling och anser sökanden att beslutet icke är lagligen grundat, äge han, i den ordning nedan sägs, söka ändring i beslutet; beslut, som meddelats av departementschef, må dock ej överklagas.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § (unter Integration des § 11) folgende Fassung:
"15 § Om annan än riksdagen eller regeringen avslår begäran att få taga del av handling eller lämnar ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller eljest förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol.
I den i 2 § omnämnda lagen skall närmare angivas hur talan mot beslut som avses i första stycket skall föras. Sådan talan skall alltid prövas skyndsamt.
Angående rätt att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet."

 

§ 10. Hat die Behörde einen Antrag auf Akteneinsicht abgelehnt, kann der Antragsteller gemäß den nachfolgenden Bestimmungen Rechtsmittel gegen den Beschluß einlegen, wenn dieser nach seiner Ansicht gegen das Gesetz verstößt. Gegen Beschlüsse eines Ministeriums ist jedoch kein Rechtsmittel möglich.
11 § Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning, i vilken ändring skall sökas. I stället för hos Konungen i statsdepartementen skall ändring sökas hos regeringsrätten.
.

Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse. beträffande beslut av myndighet. som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk eller annan Konungen underställd myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos regeringsräitten. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer. (Gesetz Nr. 1971:30)
.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1975 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 letzter Satz wurden die Worte "hos Konungen i statsdepartementen" ersetzt durch: "hos regeringen".
- im Abs. 2 Satz 1 wurde das Wort "Konungen" ersetzt durch: "regeringen".

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der bisherige § 11 in den neuen § 15 eingefügt und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

§ 11. Das Rechtsmittel im Sinne des § 10 soll bei der Behörde eingelegt werden, die zur Entscheidung von Beschwerden über Verwaltungsakte oder andere Maßnahmen in der Sache zuständig ist, auf die sich die Akte bezieht. Wenn ein Rechtsmittel gegen diesen Verwaltungsakt oder diese Maßnahme nicht zulässig ist oder die Akte sich auf Angelegenheiten bezieht, für die die Behörde nicht zuständig ist, wird das Rechtsmittel bei der Behörde eingelegt, die allgemein für Rechtsmittelentscheidungen im Verwaltungsverfahren zuständig ist. Entsprechendes gilt auch für die Verwaltungsvorschriften, die auf das Rechtsmittel Anwendung finden. An die Stelle des Königs in Gestalt eines Ministeriums tritt als letzte Rechtsmittelinstanz das Oberste Verwaltungsgericht.

Ist nach den obigen Bestimmungen die Zuständigkeit einer Behörde nicht gegeben, wird das Rechtsmittel gegen Beschlüsse einer kommunalen Behörde bei der Provinzialregierung, das Rechtsmittel gegen Beschlüsse einer Behörde, die der Provinzialregierung, dem Domkapitel, staatlichen Ämtern oder einer dem König unterstellte Behörde untergeordnet ist, bei der höheren Behörde und in anderen Fällen beim Obersten Verwaltungsgericht eingelegt. Die Einlegung von Rechtsmitteln gegen Beschlüsse von Behörden, die zum Reichstag gehören oder ihm unmittelbar unterstehen, wird vom Reichstag selbst geregelt.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1975 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 letzter Satz wurden die Worte "des Königs in Gestalt eines Ministeriums" ersetzt durch: "der Regierung".
- im Abs. 2 Satz 1 wurde das Wort "dem König unterstellte" ersetzt durch: "der Regierung unterstellten".

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der bisherige § 11 in den neuen § 15 eingefügt und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

12 § Angående fullföljd av talan mot myndighets beslut, varigenom klagan avslagits, äge vad i § är stadgat motsvarande tillämpning; har klagan bifallits, vare talan mot beslutet ej tillåten.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der § aufgehoben.

 

§ 12. Die Bestimmungen des § 11 finden entsprechende Anwendung auf das weitere Rechtsmittel gegen ablehnende Rechtsmittelentscheidungen einer Behörde. Ist dem Rechtsmittel stattgegeben worden, kann diese Entscheidung nicht angefochten werden.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der § aufgehoben.

 

13 § Vill någon klaga över myndighets beslut, äge han erhålla underrättelse om vad han därvid har att iakttaga.

Mål eller ärende angående utlämnande av allmiin handling skall alltid behandlas skyndsamt. Expedition skall tillhandahållas klaganden utan avgift. Ej må för fullföljd av talan eller dess prövning gälla särskilda villkor, såsom erläggande av fullföljdsavgift eller myndighets tillstånd.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der § aufgehoben.

 

§ 13. Wer Rechtsmittel gegen den Beschluß einer Behörde einlegen will, ist über die hierüber zu beachtenden Vorschriften zu belehren.

Verwaltungs- und Rechtsmittelsachen, die die Akteneinsicht betreffen, sind immer vordringlich zu behandeln. Ausfertigungen von Entscheidungen sind dem Antragstellter gebührenfrei auszuhändigen. Irgendwelche weiteren Bedingungen wie die Einzahlung von gebühren oder eine besondere Zulassung, dürfen an die Einlegung oder Prüfung des Rechtsmittels nicht geknüpft werden.

Durch Gesetz Nr. 1976:954 wurde der § aufgehoben.

 

14 § Finnes hos myndighet allmän handling, som skall hållas hemlig, och anser myndigheten särskild åtgärd böra vidtagas till beredande av trygghet mot obehörigt utlämnande, äger myndigheten förse handlingen med anteckning därom att den är hemlig. Sådan anteckning skall innehålla uppgift å det lagrum, som åberopas för handlingens hemlighållande, dagen för anteckningen samt den myndighet, som låtit verkställa anteckningen.

Beträffande siirskilda slag av ha.ldlingar, vilkas hemlighållande for rikets säkerhet är av synnerlig betydelse, äger Konungen förordna att viss myndighet skall pröva fråga om utlämnande. Har sådant förordnande meddelats, skall å handling som däri avses, jämte de uppgifter som angivas i första stycket. antecknas den myndighet, som sålunda är behörig att pröva fråga om utlämnandc. Framställning hos annan myndighet att utbekomma handling, varå dylik anteckning skett. skall ofördröjligen på sökandens begäran hlinskjutas till den behöriga myndigheten.

Ej må i annan ordning än i detta lagrum sägs handling förses med anteckning därom att den är hemlig.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde im § Abs. 2 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 das Wort "Konungen" ersetzt durch: "regeringen".

Durch Gesetz Nr. 1976:954 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"16 § Anteckning om hinder att liimna ut allmän handling får göras endast på handling som omfattas av bestämmelse som avses i 2 § andra stycket. Härvid skall tillämplig bestämmelse angivas."

 

§ 14. Befindet sich bei einer Behörde eine geheime Akte und hält die Behörde besondere Maßnahmen für erforderlich, die sicherstellen, daß die Akte keinem Unbefugten ausgehändigt wird, kann die Behörde auf der Akte einen Vermerk über die Geheimhaltung anbringen. In dem Vermerk soll das Gesetz genannt werden, auf das sich die Geheimhaltung stützt, das Datum des Vermerks und die Bezeichnung der Behörde.
.

Der König kann für bestimmte Akten, deren Geheimhaltung von besonderer Bedeutung für die Sicherheit des Staates ist, eine Behörde bestimmen, die ausschließlich über die Gewährung der Akteneinsicht entscheidet. Ist eine solche Bestimmung getroffen worden, soll auf der betreffenden Akte außer den Angaben nach dem ersten Absatz auch die Behörde angegeben werden, die für die Entscheidung zuständig ist. Ein Antrag auf Einsicht in eine Akte mit einem solchen Vermerk, der bei einer anderen Behörde gestellt wird, soll unverzüglich auf Verlangen des Antragstellers der zuständigen Behörde vorgelegt werden.

Außerhalb der hier getroffenen Bestimmungen darf keine Akte mit einem Vermerk, daß sie geheim ist, versehen werden.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde im § Abs. 2 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 das Wort "Der König" ersetzt durch: "Die Regierung".

 

Durch Gesetz Nr. 1994:1382 wurde an dieser Stelle folgender § mit Wirkung vom 1. Januar 1995 eingefügt:
"17 § I lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal församling får besluta att allmänna handlingar som hänför sig till myndighets verksamhet, vilken skall övertas av enskilt organ, får överlämnas till det organet för förvaring, om detta behöver handlingarna i verksamheten, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Ett sådant organ skall i fråga om överlämnade handlingar jämställas med myndighet vid tillämpningen av 12-16 §§.

Durch Gesetz Nr. 1998:1701 wurde dem § folgender Absatz mit Wirkung vom 1. Januar 2000 angefügt:
"I lag får även föreskrivas att regeringen får besluta att allmänna handlingar får överlämnas till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. Detta gäller handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos
1. myndigheter som har upphört och som har haft uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet, eller
2. Svenska kyrkans beslutande församlingar.
Vid tillämpningen av 12-16 §§ skall Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar jämställas med myndighet i fråga om överlämnade handlingar."

 

 
Durch Gesetz Nr. 2002:907 wurde an dieser Stelle folgender § mit Wirkung vom 1. Januar 2003 eingefügt:
"18 § Grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag."

 

 

3 kap. Om rätt till anonymitet

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde das Kap. 3 vollständig neu gefaßt.

 

 Kapitel 3. - Über das Recht auf Anonymität

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde das Kap. 3 vollständig neu gefaßt.

 

1 § Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn utsättas å skriften.

Boktryckare, förläggare eller annan, som har att tage aefattning med skrifts tryckning eller med tryckt skrifts utgivning, må mot författares vilja ej heller annorledes uppenbara vem författaren är, med mindere sådan skuldighet är i lag föreskriften.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"1 § Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn eller sin pseudonym eller signatur utsättas å skriften. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning beträffande den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, så ock i fråga om utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk."

 

§ 1. Der Verfasser einer Druckschrift ist nicht verpflichtet, die Schrift mit seinem Namen zu kennzeichnen.

Buchdrucker, Verleger und andere, die mit dem Druck oder der Herausgabe einer Schrift befaßt sind, dürfen gegen den Willen des Verfassers auch nicht auf andere Weise dem Autor bekanntgegeben werden, es sei denn, daß hierzu eine Verpflichtung aufgrund eines besonderen Gesetzes besteht.

2 § Ej må i tryckfrihetsmål fråga väckas om någons författarskap till periodisk.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 (unter Integration des bisherigen § 3) folgende Fassung:
"2 § I mål som rör tryckfrihetsbrott må fråga ej väckas om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, ej heller om vem som är utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Om för skrift, som ej är periodisk, författare eller utgivare har angivits å skriften med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allmänt är känt åsyftar bestämd person, eller någon i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande, må dock frågan om han är ansvarig behandlas i målet.
  Fråga om vem som är ansvarig för brott enligt 7 kap. 3 § må utan hinder av första stycket handläggas i samma rättegång som mål som där angives."

 

§ 2. In Prozessen, die die Pressefreiheit betreffen, darf die Frage, wer der Verfasser einer periodisch erscheinenden Schrift ist, nicht gestellt werden.
3 § Angående någons författarskap till tryckt skrift, som ej är periodisk, må i tryckfihetsmål fråga väckas, allenast om författaren å skriften angivits med sitt namn eller med pseudonym, som enligt vad allmänt är känt åsyftar honom, eller han i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller inför domstol i målet själv mant avgivit sådant erkännande.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 in den neuen § 2 integriert und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

§ 3. In Prozesen, die die Pressefreiheit betreffen, darf die Frage nach dem Verfasser einer Schrift, die nicht periodisch erscheint, nur aufgeworfen werden, wenn der Autor auf der Schrift mit seinem Namen oder mit einem Pseudonym angegeben ist, welches allgemein als sein Pseudonym bekannt ist, oder er in einer schriftlichen Erklärung seine Verfasserschaft anerkannt hat oder freiwillig vor dem gericht ein solches Anerkenntnis abgibt.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 in den neuen § 2 integriert und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde an dieser Stelle folgender § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 eingefügt:
"3 § Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt skrift eller med framställning som var avsedd att införas i tryckt skrift och den som har varit verksam inom företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter må icke röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som ej är periodisk, om ej
1. denne har samtyckt därtill,
2. fråga därom får väckas enligt 2 § första stycket,
3. fråga är om brott som angives i 7 kap. 3 § första stycket 1,
4. fråga är  om brott enligt 7 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, och rätten  finner det erforderligt, att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen,
5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1992 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 Satz 1 wurden die Worte "må icke" ersetzt durch "får inte".
- der bisherige Satz 2 des Abs. 1 wurde durch folgende Bestimmungen ersetzt:
"1 § tredje stycket eller är utgivare av skrift som inte är periodisk.
  Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte
1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans identitet röjs,
2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § första stycket,
3. om det rör sig om brott som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1,
4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 7 kap. 2 § eller 3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt, att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen, eller
5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran."
- folgender § wurde angefügt:
"Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad som i varje särskilt fall är medgivet.".

 

 
4 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ om författares anonymitet skola äga motsvarande tillämpning i fråga om den som utan att vara författare, på sätt i 1 kap. 1 § andra stycket sägs lämnat meddelande för offentliggörande i tryckt skrift, stadgandet i 2 § även beträffande meddelande, avsett för tryckt skrift, som ej är periodisk.

Vad i 1 och 3 §§ är stadgat o, författares anonymitet skall även utgivaren av tryckt skrift som ej är periodisk.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde im § Abs. 1 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 das Wort "andra" ersetzt durch: "tredje".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 in den neuen § 1 integriert und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

§ 4. Die Bestimmungen der §§ 1 und 2 über die Anonymität des Autors finden entsprechende Anwendung auf den, der ohne Autor zu sein, gemäß Kap. 1 § 1 Abs. 2 eine Mitteilung zur Veröffentlichung übergeben hat; die Bestimmungen des § 2 gelten auch für Mitteilungen, die nicht in einer periodischen Druckschrift erscheinen sollen.

Die Bestimmungen der §§ 1 und 3 über die Anonymität des Autors gelten auch für den Herausgeber einer Druckschrift, die nicht periodisch ist.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurden im § Abs. 1 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 die Worte "Abs. 2" ersetzt durch: "Abs. 3".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 in den neuen § 1 integriert und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde an dieser Stelle folgender § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 eingefügt:
"4 § Myndighet eller annat allmänt organ må ej efterforska författaren till framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som utgett eller avsett att utge framställning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än vad som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som inte står i strid med denna förordning. Får efterforskning förekomma, skall därvid beaktas den  i 3 § angivna tystnadsplikten."

Durch Gesetz Nr. 2010:1347 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 2011 folgende Fassung:
"4 § En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte efterforska författaren till framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som utgett eller avsett att utge framställning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än vad som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som inte står i strid med denna förordning. Får efterforskning förekomma, ska den i 3 § angivna tystnadsplikten beaktas.
  Inte heller får en myndighet eller ett annat allmänt organ ingripa mot någon för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till ett sådant bruk."

 

 
5 § Utsätter någon mot författarens eller, i fall som avses i 4 §, mit utgivarens eller meddelarens vilja å tryckt skrift dennes namn eller pseudonym, straffes med dagshöter eller, om omständigheterna äro synnerlingen försvårande, med fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom författare, utgivare eller meddelare utsättes namnet å eller pseydonym för annan person än  den verklige författaren, utgivaren eller meddelaren. För obehörigt röjande i annat fall av författare, utgivare eller meddelare vare staffet böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

Brott, som avses i denna paragraf, må ej åtalas av allmän åklagare, om ej målsäganden anmält brottet till åtal.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"5 § Utsätter någon mot författarens eller, i fall som avses i 1 §, mit utgivarens eller meddelarens vilja å tryckt skrift dennes namn pseudonym eller signatur eller åsidosätter någon sin tystnadsplikt enligt 3 §, straffes med böter eller fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom författare, utgivare eller meddelare utsättes namnet å eller pseydonymen eller signaturen för annan person än den verklige författaren, utgivaren eller meddelaren.
  För efterforskning i strid med 4 § första punkten dömes till böter eller fängelse i högst ett år.
  Allmänt åtal för brott som avses i först stycket må väckas endast om målsäganden anmält brottet till åtal.
"

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1992 folgende Fassung:
"5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet mot författarens eller, i fall som avses i 1 §, mit utgivarens eller meddelarens vilja på tryckt skrift sätter ut dennes namn pseudonym eller signatur eller åsidosätter sin tystnadsplikt enligt 3 §, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaksamhet på  skriften såsom författare, utgivare eller meddelare sätter ut namnet på eller pseydonymen eller signaturen för annan person än den verklige författaren, utgivaren eller meddelaren.
  För efterforskning i strid med 4 § första meningen döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.
  Allmänt åtal för brott som avses i först stycket må väckas endast om målsäganden anmält brottet till åtal.
"

Durch Gesetz Nr. 2010:1347 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 2011 folgende Fassung:
"5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet mot författarens eller, i fall som avses i 1 §, mot utgivarens eller meddelarens vilja på tryckt skrift sätter ut dennes namn, pseudonym eller signatur eller åsidosätter sin tystnadsplikt enligt 3 §, döms till böter eller fängelse i högst ett år. Till samma straff döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet på skriften såsom författare, utgivare eller meddelare sätter ut namnet på eller pseudonym eller signaturen för annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller meddelaren.
  För efterforskning i strid med 4 § första stycket första meningen döms, om efterforskningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.
  För uppsåtligt ingripande i strid med 4 § andra stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.
Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast om målsäganden anmält brottet till åtal."

 

§ 5. Wer eine Druckschrift gegen den Willen des Verfassers, oder in den Fällen des § 4, des Herausgebers oder Informanten, mit ihrem Namen oder Pseudonym kennzeichnet, wird mit Geldstrafe, in besonders schweren Fällen mit Gefängnis bis zu einem Jahr, bestraft. Die gleiche Strafe trifft denjenigen, der eine Druckschrift mit dem Namen oder Pseudonym eines Verfassers, Herausgebers oder Informanten kennzeichnet, der nicht der wirkliche Autor, Herausgeber oder Informant ist. Wer in anderen Fällen den Verfasser, Herausgeber oder Informanten unbefugt bekannt gibt, wird mit Geldbuße von mindestens 50 oder höchstens 100 Kronen bestrafe.

Die oben bezeichneten Straftaten können von dem Staatsanwalt nur auf Antrag des Verletzten verfolgt werden.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde an dieser Stelle folgender § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 eingefügt:
"6 § Med författare likställes i detta kapitel annan som är att anse som upphovsman till framställning som införts eller är avsedd att införas i tryckt skrift."

 

 

4 kap. Om bocktryckare och boktryckeri

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt das Kap. 4 folgende Überschrift:

"4 kap. Om tryckta skrifters framställning"

 

 Kapitel 4. - Über Buchdrucker und Buchdrucerkeien

 Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt das Kap. 4 folgende Überschrift:

"Kapitel 4. - Über die Produktion von Schriften"

 

1 § Rätt att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person. Inrättning för sådan främställning benämnes i denna förordning boktryckeri.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde im §  der letzte Satz mit Wirkung vom 1. Januar 1978 gestrichen.

 

§ 1. Jeder schwedische Bürger und jede schwedische juristische Person hat das Recht, selbst oder mit Hilfe Dritter Druckerzeugnisse mit Hilfe der Druckpresse herzustellen. Die Einrichtungen für eine solche Herstellung werden in diesem Gesetz als Buchdruckerei bezeichnet.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde im §  der letzte Satz gestrichen.

 

2 § ...
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

 

§ 2. Wer als Vormund für einen Unmündigen oder als Treuhänder eine Buchdruckerei auf fremde Rechnung betreibt, gilt im Hinblick auf die Pflichten gemäß diesem Gesetz selbst als Buchdrucker.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

 

3 § ...
.

 

 

 

 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

 

§ 3. Wer eine Buchdruckerei betreiben will. soll mindestens zwei Wochen vor Herausgabe einer Druckschrift die Buchdruckerei schriftlich unter Angabe des Namens oder der Firma der Druckerei, des Niederlassungsorts und der Art der Druckerzeugnisse, die er herzustellen beabsichtigt, bei der Provinzialregierung anmelden. Das gleiche gilt für die Betriebsverlegung einer Druckerei von dem Ort, an dem sie früher angemeldet war.

Wird der Name oder die Firma einer Druckerei geändert, oder will der Inhaber andere Druckerzeugnisse herstellen, soll er diese Änderungen alsbald bei der Provinzialregierung anmelden.

Der Provinzialregierung obliegt es, unverzüglich das Justizministerium und die örtliche Polizeibehörde von der Anmeldung zu unterrichten.

Die vorstehenden Bestimmungen gelten nicht für Druckereien, in denen nur Bilddrucke oder Gelegenheitsdrucke für den eigenen gebrauch des Inhabers hergestellt werden..

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

 

4 § Å varje tryckalster, som framställes här i riket och är avsett att här givas, skall boktryckaren låta utsätta bocktryckeriets namn eller firma, tryckningsorten och tryckningsåret.

Vad nu sagts skall dock ej avse tryckalster, som är att hänföra till bild- eller tillfällighetstryck.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"2 § Skrift, som i riket framställes genom tryckpress eller som här mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken gäller utgivningsbevis, skall innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt eller eljest mångfaldigat skriften samt om ort och år för mångfaldigandet, om skriften är avsedd att utgivas i riket och ej är att hänföra till bild- eller tillfällighetstryck.
  Om utsättande av uppgifter som avses i första stycket å skrift, som mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken ej gäller utgivningsbevis, är föreskrivet i 1 kap. 5 § första stycket."

 

§ 4. Auf jedem Druckerzeugnis, das im Reich hergestellt wird und hier veröffentlicht werden soll, hat der Buchdrucker den Namen oder die Firma der Druckerei, den Druckort und das Druckjahr anzugeben.

Diese Bestimmungen gelten nicht für Bild- und Gelegenheitsdrucke.

5 § ...
.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

 

§ 5. Wird ein Druckerzeugnis ganz oder teilweise für Rechnung eines anderen Druckers hergestellt und wird ihm die gesamte Auflage ausgehändigt, kann auf sein Verlangen das Impressum seiner Buchdruckerei auf dem Druckerzeugnis angegeben werden. Geschieht dies, so gilt er als Drucker dieses Erzeugnisses.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde an dieser Stelle der bisherige § 9 eingefügt:
"3 § Med bild- eller tillfällighetstryck förstås i denna förordning vykort och bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanketter, reklam- och emballagetryck samt annat affärstryck även som andra sådana tryckalster, allt under förutsättning att på grund av texten eller vad eljest framställes tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet."
 

 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde an dieser Stelle der bisherige § 9 eingefügt:
"§ 3. Bild- und Gelegenheitsdrucke im Sinne dieses Gesetzes sind Ansichtskarten, Bilderalben, Visitenkarten, formale Bekanntmachungen, Adresskarten, Etiketten, Formulare, Reklamedrucksachen udn Verpackungsaufdrucke sowie andere Geschäftsdrucksachen und andere ähnliche Drucksachen, unter der Voraussetzung, daß nach ihrem Text oder ihrer Darstellung ein Mißbrauch der Pressefreiheit ausgeschlossen ist."

 

6 § Boktryckare är skyldig att under ett år försvara och på polismyndighets begäran för granskning tillhandahålla ett exemplar av alla tryckalster, som utgått fån tryckeriet.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § 6 mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"4 § Om skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift för granskning och att lämna exemplar av skrift till bibliotek eller arkiv föreskrives i lag."

 

§ 6. Der Buchdrucker ist verpflichtet, ein Exemplar jedes Druckerzeugnisses, das die Druckerei verlassen hat, ein Jahr lang aufzubewahren und der Polizeibehörde auf Verlangen zur Durchsicht zur Verfügung zu stellen.

 

7 § Av varje tryckt skrift, som framställts vid boktryckeri här i riket, skall bocktryckaren, samtidigt med skriftens utgivande, för granskning avlämna ett exemplar (granskningsexemplar), i Stockholm till chefen för justitiedepartement och å annan ort till hans där förordnade obud . Efter medgivande av chefen för nämnda departement må dock med skriftens avlämnande anstå till viss tid efter utgivandet.
.

Granskningsexemplar skall vara fullständigt och felfritt samt i övrigt i samma skick som de för spridning av sedda exemplaren.

Vas i första stycket föreskrivits skall ej avse bild- eller tillfällighetstryck och ej heller meddelanden från offentlig myndighet, Konungen äger ock i andra fall medgiva undantag från vad i första stycket föreskrifits.

Angående skyldighet för boktryckaren an avlämna för bibliotek avsedda exemplar av tryckt skrift meddelas bestämmelser i lag.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde im § Abs. 3 Satz 2 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 das Wort "Konungen" ersetzt durch: "Regeringen".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

 

§ 7. Der  Buchdrucker ist verpflichtet, ein Exemplar (Prüfexemplar) eines jeden Druckerzeugnisses, das im Reich hergestellt wird, im Zeitpunkt der Veröffentlichung dem Justizminister in Stockholm zur Prüfung anzuliefern und ein weiteres Exemplar an einem anderen Ort bei dem Bevollmächtigten des Justizministers zu hinterlegen. Mit Erlaubnis des Justizministers kann die Ablieferung eine bestimmte Zeit nach der Veröffentlichung erfolgen.

Das Prüfexemplar muß vollständig und fehlerfrei und von gleicher Beschaffenheit wie die verbreiteten Exemplare sein.

Die Bestimmungen des ersten Absatzes gelten nicht für Bild- und Gelegenheitsdrucke und nicht für Mitteilungen einer öffentlichen Behörde. Der König kann auch in anderen Fällen Ausnahmen von den Bestimmungen des ersten Absatzes zulassen.

Über die Verpflichtung des Buchdruckers, Bibliotheksexemplare abzugeben, werden besondere gesetzliche Bestimmungen erlassen.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurden im § Abs. 3 Satz 2 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 die Worte "Der König" ersetzt durch: "Die Regierung".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 aufgehoben.

8 § Fullgöres ej anmälningsskyldighet enligt 3 §, vare straffet böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

Överträder boktryckare vad i 4 eller 6 § är föreskrivet eller åsidosätter han sin skyldighet att avlämna granskningsexemplar enligt 7 §, straffes med dagshöter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna eljest synnerlingen försvårande, må dömas till fängelse i högst ett år.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"5 § Den som framställer skrift och därvid bryter mot 2 § första stycket dömes till böter eller fängelse i högst ett år."

 

§ 8. Wer die Verpflichtung zur Anzeige gemäß § 3 nicht erfüllt, wird mit Geldbuße von mindestens 50 und höchstens 500 Kronen bestraft.

Verletzt der Buchdrucker die Bestimmungen der §§ 4 oder 6 oder befolgt er seine Pflicht zur Abgabe eines Prüfungsexemplars nach § 7 nicht, wird er mit Geldstrafe bestraft; ist die Druckschrift für strafbar erklärt worden oder liegen sonst erschwerende Umstände vor, kann die Tat mit Gefängnis bis zu einem Jahr bestraft werden.

 

9 § Med bild- eller tillfällighetstryck förstås i denna förordning vykort och bildalbum, visitkort och notifikationer, adresskort, etiketter, blanketter, reklam- och emballagetryck samt annat affärstryck även som andra sådana tryckalster, allt under förutsättning att på grund av texten eller vad eljest framställes tryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § 9 zum § 3 und deshalb an dieser Stelle aufgehoben.

 

§ 9. Bild- und Gelegenheitsdrucke im Sinne dieses Gesetzes sind Ansichtskarten, Bilderalben, Visitenkarten, formale Bekanntmachungen, Adresskarten, Etiketten, Formulare, Reklamedrucksachen udn Verpackungsaufdrucke sowie andere Geschäftsdrucksachen und andere ähnliche Drucksachen, unter der Voraussetzung, daß nach ihrem Text oder ihrer Darstellung ein Mißbrauch der Pressefreiheit ausgeschlossen ist.

5 kap. Om utgivning av periodisk skrift

 

 Kapitel 5. - Über die Herausgabe von periodisch erscheinenden Schriften

 

1 § Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person.
 

I fråga om det ansvar som enligt denna förordning åligger ägaren skall, då hans egendom står under förvaltning av förmyndare eller god man, denne anses som ägare.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"1 § Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person, om ej annat föreskrives i lag."

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurde der § letzter Halbsatz mit Wirkung vom 1. Januar 1989 durch folgenden Satz ersetzt:
"I lag får föreskrivas att även utlänning med hemvist i riket får vara ägare till sådan skrift."

Durch Gesetz Nr. 1994:1376 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1995 folgende Fassung:
"1 § Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person. I lag får föreskrivas att även utlänning eller utländsk juridisk person får vara ägare till sådan skrift."

 

§ 1. Der Eigentümer einer periodisch erscheinenden SChrift soll schwedischer Bürger oder eine schwedische juristische Person sein.

Wer den Eigentümer als Vormund oder Treuhänder vertritt, gilt im Hinblick auf die Pflichten gemäß diesem Gesetz selbst als Eigentümer.

2 § För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare och äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § Abs. 2 mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"Utgivare skall vara svensk medborgare, om ej annat föreskrives i lag. Han skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i konkursstillstånd."

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1989 wie folgt geändert:
- der Abs. 2 erhielt folgende Fassung:
"Utgivare skall vara svensk medborgare. I lag får föreskrivas att även utlänning får vara utgivare."
- folgender Absatz wurde angefügt:
"Utgivare skall äga hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag."

 

§ 2. Eine periodisch erscheinende Schrift muß einen Herausgeber haben.

Der Herausgeber muß schwedischer Bürger sein und im Reich einen Wohnsitz haben. Der Herausgeber darf nicht unmündig und über sein Vermögen kein Konkursverfahren anhängig sein.

3 § Utgivare för periodisk skrift utses av dess ägare.

Uppdrag att vara utgivare skall innefatta befogenhet att öva inseende över skriftens utgivning och bestämma över dess innehåll så att intet däri får införas mot utgivarens vilja. Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer utgivaren, vare utan verkan.
 

 

§ 3. Der Herausgeber einer periodisch erscheinenden Schrift wird von dem Eigentümer ernannt.

Die Ernennung eines Herausgebers muß diesem das Recht einräumen, die Aufsicht über die Veröffentlichung einer Schrift auszuüben und den Inhalt der Schrift so zu bestimmen, daß hierin nichts gegen den Willen des Herausgebers aufgenommen werden kann. Beschränkungen der Befugnisse des Herausgebers, die diesem nach diesem Gesetz zukommen, sind unwirksam.

 

4 § Då utgivare utsetts, åligge ägaren att göra anmälan därom hos chefen för justitiedepartementet. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn och hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller de i 2§ föreskrivna behörighetsvillkoren samt förklaring av utgivaren att han åtagit sig uppdraget att vara utgivare.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurden die Worte "chefen för justitiedepartementet" ersetzt durch: "myndighet som angives i lag"
- im Satz 2 wurden die Worte "fyller de i 2§ föreskrivna behörighetsvillkoren" ersetzt durch: "fyller föreskrivna behörighetsvillkor"

 

§ 4. Die Bestellung eines Herausgebers ist von dem Eigentümer beim Justizminister anzuzeigen. In der Anzeige ist der Name und der Wohnsitz des Herausgebers anzugeben. Der Anzeige ist der Nachweis beizufügen, daß der Herausgeber die in § 2 genannten Bedingungen erfüllt und die Erklärung des Herausgebers, daß er seine Ernennung angenommen hat.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurden die Worte "beim Justizminister" ersetzt durch: "bei der gesetzlich bestimmten Behörde"
- im Satz 2 wurden die Worte "die in § 2 genannten Bedingungen" ersetzt durch: "die vorgeschriebenen Bedingungen"

5 § Periodisk skrift må icke utgivas innan bevis utfärdats at hinder enligt denna förordning icke möter för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas, på ansökan av ägaren, av chefen för justitiedepartementet. I ansökan skall anges skriftens titel och utgivningsort samt utgivningsplanen för skriften.

Utgivningsbevis må ej utfärdas, innan anmälan om utgivare enligt 4 § gjorts.

Företer skriftens titel sådan likhet med titeln på skrift, för vilken utgivningsbevis tidigare utfärdats, at förväxling lätt kan ske, må ansökan avslås.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 Satz 2 wurden die Worte "chefen för justitiedepartementet" ersetzt durch: "myndighet sam avses i 4 §".
- im Abs. 1 Satz 3 wurde das Wort "tryckningsort" ersetzt durch "utgivningsort".

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1999 folgende Fassung:
"5 § En periodisk skrift får inte utgivas innan det har utfärdats ett bevis om att det inte finns något hinder mot utgivning enligt denna förordning. Ett sådant utgivningsbevis meddelas av den myndighet som avses i 4 § på ansökan av skriftens ägare. I ansökan skall anges skriftens titel och utgivningsort samt utgivningsplanen för skriften.
  Ett utgivningsbevis får inte utfärdas innan det har gjorts en anmälan om utgivare enligt 4 §.
  En ansökan om utgivningsbevis får avslås, om skriftens titel företer en sådan likhet med titeln på en annan skrift som det finns ett utgivningsbevis för att förväxling lätt kan ske.
  Ett utgivningsbevis gäller för en period av tio år från utfärdandet. Därefter förfaller beviset. Beslut om att beviset skall anses förfallet vid tioårsperiodens utgång meddelas av den myndighet som avses i 4 §.
  Beviset får förnyas på ansökan av skriftens ägare, varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden. En ansökan om förnyelse får göras tidigast ett år före och senast på dagen för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan.
  Om en ansökan om förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset, trots vad som sägs i fjärde och femte styckena, att gälla till dess att beslutet med anledning av ansökan har vunnit laga kraft."

 

§ 5. Eine periodisch erscheinende Schrift darf erst herausgegeben werden, wenn hierfür eine Erlaubnis ausgestellt worden ist, in der bescheinigt wird, daß die Herausgabe der Schrift nach diesem Gesetz zulässig ist. Die Erlaubnis wird auf Antrag des Eigentümers vom Justizminister erteilt. Im Antrag müssen der Titel der Schrift, der Druckort und der Herausgabeplan aufgeführt werden.

Die Erlaubnis darf erst erteilt werden, wenn die Anzeige über den Herausgeber nach § 4 eingegangen ist.

Ist der Titel einer Schrift mit dem Titel einer anderen Schrift, für die bereits früher eine Erlaubnis erteilt worden ist, so ähnlich, daß sie leicht miteinander verwechselt werden können, kann der Antrag abgelehnt werden.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 Satz 2 wurden die Worte "vom Justizminister" ersetzt durch: "von der in § 4 genannten Behörde".
- im Abs. 1 Satz 3 wurde das Wort "Druckort" ersetzt durch "Ort der Ausgabe".

6 § Chefen för justitiedepartementet äger återkalla utfärdat utgivningsbevis må återkallas:
1. om ägaren anmält att skriftens utgivning upphört;
2. om äganderätten till skriften övergått till annan än svensk medborgare eller svensk juridisk person;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller de i 2 § föreskrivna behörighetsvillkoren och behörig utgivare ej omedelbart utses;

4. om sex månader förflutit från den dag, då utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften utkommit;
5. om den skrift, som beviset avser, icke under något av de två senast förflutna kalenderåren å särskilda tider utkommit med minst fyra nummer eller häften;
6. om inom sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas att beviset med hänsyn till stadgandet i 5 § sista stycket icke bort utfärdas; eller
7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits sådan likhet med titeln å annan skrift, för vilken utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

I ärenden, som avses i första stycket 2-7, skola, om det kan ske, ägaren och utgivaren erhålla tillfälle att yttra sig.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- Im Abs. 1 wurden die einleitenden Worte "Chefen för justitiedepartementet äger återkalla utfärdat" ersetzt durch: "Utfärdat"
- Abs. 1 Ziffern 2 und 3 erhielten folgende Fassung:
"2. om äganderätten till skriften övergått till någon som ej fyller föreskrivna behörighetsvillkor;
3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller föreskrivna behörighetsvillkor och behörig utgivare ej omedelbart utses;"
- im  Abs. 2 wurde vor Satz 1 folgender Satz eingefügt:
"Beslut om återkallelse meddelas av myndighet som avses i 4 §."

Durch Gesetz Nr. 2002:908 erhielt der § 6 Abs. 1 Ziffer 6 mit Wirkung vom 1. Januar 2003 folgende Fassung:
"6. om inom sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas att beviset med hänsyn till stadgandet i 5 § tredje stycket icke bort utfärdas; eller"

 

§ 6. Der Justizminister kann die Erlaubnis widerrufen:
1. wenn der Eigentümer angezeigt hat, daß die periodisch erscheinenden Schrift nicht mehr erscheint;
2. wenn die Eigentumsrechte an der periodisch erscheinenden Schrift auf einen anderen übertragen worden sind, der nicht schwedischer Bürger oder keine schwedische juristische Person ist;
3. wenn kein Herausgeber vorhanden ist oder der Herausgeber nicht die im § 2 genannten Bedingungen erfüllt und ein anderer kompetenter Herausgeber nicht sofort ernannt wird;
4. wenn sechs Monate seit Erteilung der Herausgabeerlaubnis verstrichen sind, ohne daß die Schrift herausgegeben worden ist;
5. wenn die in der Erlaubnis bezeichnete Schrift nicht in einem der zwei vorausgegangenen Jahre zu verschiedenen Zeiten mit mindestens vier Nummern oder Heften erschienen ist.
wenn es sich innerhalb von sechs Monaten seit dem ersten Erscheinen der Schrift erweist, daß die Erlaubnis aufgrund der Bestimmungen in § 5, letzter Absatz, nicht hätte erteilt werden dürfen; oder
7. wenn das typographische Bild des Titels einer Schrift so ähnlich mit dem Titel einer Schrift ist, für die eine Erlaubnis vorliegt, daß eine Verwechselung leicht möglich ist und der Titel nicht unverzüglich berichtigt wird.

In den Angelegenheiten des Absatzes 1 Ziffer 2-7 soll, wenn dies möglich ist, dem Eigentümer und Herausgeber Gelegenheit zur Stellungnahme gegeben werden.

7 § .
.
.

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt der § mit wirkung vom 1. Januar 1999 folgende Fassung:
"7 § Har ett utgivningsbevis återkallats på grund av ett förhållande som avses i 6 § första stycket 2, 3, 5 eller 7 eller har beviset förklarats förfallet, får det ändå inte utan medgivande av skriftens ägare utfärdas ett utgivningsbevis för en annan skrift vars titel visar en sådan likhet med skriftens titel att förväxling lätt kan ske, innan två år har förflutit sedan beslutet om återkallelse meddelades eller beviset förföll."

 

§ 7. Wenn aufgrund eines Sachverhaltes nach § 6, erster Absatz, Ziffer 2, 3, 5 oder 7, die Herausgabeerlaubnis widerrufen worden ist, darf innerhalb von zwei Jahren nach der Bekanntgabe des Widerrufs ohne Zustimmung des Eigentümers keine Erlaubnis für eine Schrift erteilt werden, deren Titel dem Titel dieser Schrift so ähnlich ist, daß eine Verwechslung zu befürchten ist.
8 § Är utgivaren enligt 2 § ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses samt att därom göra anmälan hos chefen för justitiedepartementet. Angående sådan anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit del av anmälan.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurden die Worte "enligt 2 §" gestrichen.
- im Satz 1 wurden die Worte "chefen för justitiedepartementet" ersetzt durch: "myndighet som avses i 4 §".

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurde dem § mit Wirkung vom 1. Januar 1989 folgender Absatz angefügt:
"Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, skall ägaren genast anmäla det till den myndighet som avses i 4 §."

 

§ 8. Ist der Herausgeber nicht mehr im Sinne des § 2 befähigt oder endet seine Stellung als Herausgeber auf eine andere Weise, hat der Eigentümer unverzüglich dafür zu sorgen, daß ein neuer Herausgeber bestellt und dies dem Justizminister angezeigt wird. Für diese anzeige finden die Bestimmungen des 3 4 entsprechende Anwendung; mit der Anzeige soll, wenn dies möglich ist, der Nachweis erbracht werden, daß der frühere Herausgeber von der Anzeige Kenntnis genommen hat.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurden die Worte "im Sinne des § 2" gestrichen.
- im Satz 1 wurden die Worte "dem Justizminister" ersetzt durch: "der in § 4 genannten Behörde".

9 § För utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare. Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan därom göras hos chefen för justitiedepartementet. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller de för utgivare i 2 § föreskrivna behörighetsvillkoren samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Angående ställföreträdare gälle i övrigt vad i 2 § andra stycket är stadgat. Kommer utgivarens uppdrag att upphöra, vare även uppdraget som ställföreträdare förfallet.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 Satz 1 wurden die Worte "chefen för justitiedepartementet" ersetzt durch: "myndighet som avses i 4 §".
- im Abs. 1 Satz 2 wurden die Worte "fyller de för utgivare i 2 § föreskrivna behörighetsvillkoren" ersetzt durch: "fyller för utgivare föreskrifna behörighetsvollkor".

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurden im § Abs. 2 die Worte "andra stycket" ersetzt durch: "andra och tredje styckena".

 

§ 9. Der Herausgeber einer periodisch erscheinenden Schrift kann einen oder mehrere Stellvertreter haben. Die Stellvertreter werden vom Herausgeber ernannt. Wird ein Stellvertreter ernannt, ist dies dem Justizminister anzuzeigen. Mit der Anzeige ist der Nachweis zu erbringen, daß der Stellvertreter die für den Herausgeber in § 2 aufgestellten Bedingungen erfüllt und die Erklärung des Stellvertreters, daß er die Stellung angenommen hat, sowie des Eigentümers, daß er die Ernennung des Stellvertreters billigt.

Für den Stellvertreter gelten im übrigen die Bestimmungen des § 2 Abs. 2. Endet das Amt des Herausgebers, verliert auch der Vertreter diese Stellung.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 Satz 1 wurden die Worte "dem Justizminister" ersetzt durch: "der in § 4 genannten Behörde".
- im Abs. 1 Satz 2 wurden die Worte "für den Herausgeber in § 2 aufgestellten Bedingungen " ersetzt durch: "für den Herausgeber geltenden Bedingungen".

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurden im § Abs. 2 die Worte "Abs. 2" ersetzt durch: "Abs. 2 und 3".

 

10 § Utgivaren må, sedan anmälan om ställföreträdare blivit gjord, överlämna åt denne eller, om flera ställföreträdare finnas, åt någon av dem att i utgivarens ställe utöva den befogenhet, som enligt 3 § tillkommer utgivaren.

Kan det antagas att utgivaren på grund av sjukdom eller av annan tillfällig orsak oavbrutet under minst en månad ej kommer att utöva befogenheten som utgivare, skall han snarast överlämna denna till ställföreträdare. Finnes ej ställföreträdare eller kommer uppdraget för den eller dem som utsetts till ställföreträdare att upphöra, åligge utgivaren att genast draga försorg om att ställföreträdare utses och att anmälan därom sker på sätt i 9 § är föreskrivet.

 

§ 10. Der Herausgeber kann, nachdem die Anzeige für den Vertreter erfolgt ist, diesem oder, wenn mehrere Vertreter vorhanden sind, einem dieser Vertreter die Befugnisse überlassen, die dem Herausgeber nach § 3 zustehen.

Wenn der Herausgeber voraussichtlich wegen Krankheit oder einem anderen zufälligen Umstand, während mindestens einem Monat ununterbrochen seine Aufgabe nicht wahrnehmen kann. soll er diese baldmöglichst seinem Vertreter übertragen. Falls kein Vertreter vorhanden ist, oder das Amt eines oder mehrerer ernannter Vertreter erlischt, muß der Herausgeber alsbald dafür sorgen, daß die Vertreter ernannt und die Ernennung gemäß § 9 angezeigt wird.

 

11 § Å varje nummer eller häfte av periodisk skrift skall utgivarens namn utsättas.

Är befogenheten som utgivare överlämnad till ställföreträdare, skall å varje nummer eller häfte av skriften, varom är fråga, angivas att ställföreträdaren inträtt som utgivare; sker det, erfordras ej att även utgivarens namn utsättes.
 

 

§ 11. In jeder Nummer oder jedem Heft einer periodisch erscheinenden Schrift soll der Name des Herausgebers genannt werden.

Werden die Befugnisse des Herausgebers von einem Stellvertreter wahrgenommen, soll in jeder Nummer oder jedem Heft der Schrift, das während dieser Zeit erscheint, aufgeführt werden, daß der Vertreter an die Stelle des Herausgebers getreten ist; in diesem Fall braucht der Name des Herausgebers nicht genannt zu werden.

 

12 § Utgiver ägare till periodisk skrift sådan skrift utan att utgivningsbevis finnes eller ägaren är behörig

  eller underlåter ägaren att på sätt i 8 § sägs draga försorg om att ny utgivare utses och göra anmälan därom

  eller underlåter utgivare att, i fall som avses i 10 § andra stycket, överlämna sitt uppdrag till ställföreträdare
  eller utgiver någon periodisk skrift, för vars utgivning förbud enligt denna förordning meddelats eller som uppenbart utgör fortsättning av sådan skrift
  eller låter någon å periodisk skrift angiva sitt namn som utgivare eller ställföreträdare utan att vara behörig,

straffes med dagsböter; har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna eljest synnerligen försvårande, må dömas till fängelse i högst ett år.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde im § 12 letzter Satz das Wort "dagsböter" mit Wirkung vom 1. Januar 1992 ersetzt durch: "böter".

 

§ 12. Gibt der Eigentümer einer periodischen Schrift die3se ohne Erlaubnis heraus oder erfüllt er die gesetzlichen Voraussetzungen nicht
  oder unterläßt der Eigentümer es, gemäß § 8 dafür zu sorgen, daß ein neuer Herausgeber ernannt und hierüber eine Anzeige gemacht wird;
  oder unterläßt es der Herausgeber in den Fällen des § 10 Abs. 2, seine Aufgaben an einen Vertreter zu delegieren,
  oder gibt jemand eine periodische Schrift heraus, deren Herausgabe aufgrund dieses Gesetzes verboten wurde oder die offenbar eine solche Schrift fortführt,
  oder läßt jemand auf einer periodische erscheinenden Schrift seinen Namen als Herausgeber oder Vertreter angeben, ohne die gesetzlichen Bedingungen zu erfüllen,
so wird er mit Geldstrafe bestraft; ist die Schrift für ungesetzlich erklärt worden oder liegen sonst erschwerende Umstände vor, beträgt die Strafe Gefängnis bis zu einem Jahr.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde im § 12 letzter Satz die Worte "mit Geldstrafe bestraft" mit Wirkung vom 1. Januar 1992 ersetzt durch: "mit Bußgeld belegt".

13 § Såsom i 12 § sägs straffes den som i ansökan eller anmälan, som avses i detta kapitel, eller i förklaring, som bifogats sådan ansökan eller anmälan, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift.

 

§ 13. Ebenso wie im § 12 wird derjenige bestraft, der in einem Antrag oder einer Anzeige im Sinne dieses Kapitels oder in Erklärungen, die zusammen mit dem Antrag oder der Anzeige abgegeben werden, wissentlich falsche Angaben macht.
14 § Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet, vare straffet böter, lägst femtio och högst femhundra kronor. Vad nu sagts gälle ock ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare.

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 erhielt der § 14 folgende Fassung:
"14 § Underlåter ägaren till en periodisk skrift att enligt 8 § anmäla ny utgivningsort eller ny utgivningsplan, skall han dömas till böter, högst ettusen kronor.
  Överträder utgivare vad i 11 § är föreskrivet, vare straffet böter, högst ettusen kronor. Vad nu sagts gälle ock ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der § 14 mit Wirkung vom 1. Januar 1992 wie folgt geändert:
- im Abs. 1  wurden die letzten Worte "böter, högst ettusen kronor" ersetzt durch: "penningböter".
- im Abs. 2 Satz 1 wurden die Worte "böter, högst ettusen kronor" ersetzt durch: "penningböter".

 

§ 14. Verletzt der Herausgeber die Bestimmungen des § 11, wird er mit Geldbuße bestraft, die mindestens 50 und höchstens 500 Kronen beträgt. Dies gilt auch für den Vertreter, der an die Stelle des Herausgebers getreten ist.

6 kap. Om tryckta skrifters spridning

 

 Kapitel 6. - Über die Verbreitung von Druckschriften

 

1 § Rätt att själv eller med biträde av andra till salu hålla, försända eller annorledes sprida tryckta skrifter skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.

 

§ 1. Jeder schwedische Bürger und jede schwedische juristische Person hat das Recht, selbst oder mit Hilfe Anderer Druckschriften zum Verkauf anzubieten, zu versenden oder auf andere Weise zu verbreiten.

 

2 § Utan hinder av denna förordning gälle vad i lag är stadgat för det fall att någon
1. förevisar pornografisk bild på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande på sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt eller utan föregående beställning med posten sänder eller på annat sätt tillställer någon sådan bild;

2. bland barn och ungdom sprider tryckt skrift, som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran.

Beträffande spridande av sådan karta över Sverige eller del därav som innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar, eller av därmed jämförlig ritning eller bild meddelas närmare bestämmelser i lag. (Gesetz Nr. 1971:29)
.

 

§ 2. Ungeachtet der Bestimmungen dieses Gesetzes gelten besondere gesetzliche Bestimmungen für den Fall, daß jemand
1. pornographische Bilder an einem zugänglichen Platz auslegt oder sonst in einer Weise sichtar macht, die geeignet ist, allgemeinen Anstoß zu erregen, oder ohne vorausgegangene Bestellung mit der Post oder auf andere Weise jemand solche Bilder zustellt;
2. unter Kindern und Jugendlichen Druckschriften verbreitet, die wegen ihre Inhalts verrohend wirken können oder sie sonst eine ernste Gefahr für das geistige Wohl der Jugendlichen bedeuten.

Über die Verbreitung von Karten über Schweden oder Teile von Schweden, die Angaben enthalten, die für die Verteidigung des Reiches von Bedeutung sind, oder von vergleichbaren Zeichnungen oder Bildern, werden besondere gesetzliche Bestimmungen erlassen.

 

3 § Saknar tryckt skrift föreskriven uppgift om boktryckeri, trychningsort eller trychningsår eller är uppgiften, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.
.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veterligt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet dagsböter eller, om omstädnigheterna äro synnerligen försvårande, fängelse i högst ett år.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
- der Abs. 1 erhielt folgende Fassung:
"Saknar skrift, som avses i 4 kap. 2 § första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 § första stycket 2 å skrift, som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriktig, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor."
- im Abs. 2 wurden die Worte "dagsböter eller, om omstädnigheterna äro synnerligen försvårande," ersetzt durch: "böter eller".

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurden im § Abs. 1 die letzten Worte "med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor" mit Wirkung vom 1. Januar 1989 ersetzt durch: "med böter, högst ettusen kronor"

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurden im § Abs. 1 die letzten Worte "med böter, högst ettusen kronor" mit Wirkung vom 1. Januar 1992 ersetzt durch: "med penningböter".

 

§ 3. Enthält die Schrift nicht die vorgeschriebenen Angaben über die Buchdruckerei, den Druckort und das Druckjahr oder sind diese Angaben unrichtig und ist dies dem Verbreiter der Druckschriften bekannt, so wird dieser mit Geldbuße bestraft, die mindestens 50 und höchstens 500 Kronen beträgt.

Wer Druckschriften in Kenntnis des Umstandes verbreitet, daß die Schrift beschlagnahmt oder konfisziert worden ist oder entgegen einem Verbot gemäß diesem Gesetz herausgegeben worden ist, oder daß sie offensichtlich eine Schrift fortführt, die mit einem Verbot belegt worden ist, wird mit Geldstrafe und in schweren Fällen mit Gefängnis bis zu einem Jahr bestraft.

 

4 § För tryckt skrifts försändande genom postverket eller annan allmän trafikanstalt skola ej på grund av skriftens innehåll gälla särskilda inskränkningar eller villkor. Vad nu sagts skall dock ej avse försändande, som innebär överträdelse av vad i 3 § är stadgat.

Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för befordran, skall ej anses som skriftens utspridare.
 

Durch Gesetz Nr. 1994:1474 wurde im § Abs. 1 das Wort "postverket" mit Wirkung vom 1. Januar 1995 ersetzt durch: "postbefordringsföretag".

 

§ 4. Für die Beförderung einer Druckschrift durch die Post oder einer anderen allgemeinen Beförderungseinrichtung dürfen wegen ihres Inhalts keine besonderen Einschränkungen gemacht oder Bedingungen aufgestellt werden. Dies gilt jedoch nicht für Versendungen, die eine Verletzung der Bestimmungen des § 3 beinhalten.

Eine allgemeine Beförderungseinrichtung, die eine Druckschrift zum Zwecke der Beförderung in Empfang genommen hat, gilt nicht als Verbreiter dieser Schrift.

Durch Gesetz Nr. 1994:1474 wurde im § Abs. 1 das Wort "Post" mit Wirkung vom 1. Januar 1995 ersetzt durch: "Postunternehmen".

 

7 kap. Om tryckfrihetsbrott

 

Kapitel 7. - Über die Verbreitung von Druckschriften

 

1 § Med tryckfrihetsbrott förstås i denna förordning brott, som innefattar otillåtet yttrande i tryckt skrift eller otillåtet offentliggörande genom sådan skrift.

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 erhielt die § mit Wirkung vom 1. Januar 1989 folgende Fassung:
"1 § Med tryckfrihetsbrott förstås i denna förordning de gärningar som anges i 4 och 5 §§."

 

§ 1. Vergehen gegen die Pressefreiheit im Sinne dieser Verordnung sind alle Straftaten, die eine unzulässige Äußerung in einer Druckschrift oder eine unzulässige Veröffentlichung durch eine solche Schrift enthalten.

 

2 § Såsom tryckfrihetsbrott skall icke anses tillkännagivande i annons eller annat sådant meddelande, om ej av meddelandets innehåll omedelbart framgår att ansvar för sådant brott kan ifrågakomma. Är i förening med omständighet, som icke omedelbart framgår av meddelandets innehåll, meddelandet straffbart, gälle vad därom är stadgat. Vad nu sagts äge motsvarande tillämpning i fråga om meddelande genom chiffer eller på annat sätt, som är hemligt för allmänheten.
 

 

§ 2. Bekanntmachungen in Anzeigen oder ähnlichen Mitteilungen gelten nicht als Vergehen gegen die Pressefreiheit, wenn sich nicht aus dem Inhalt der Mitteilung unmittelbar ergibt, daß eine Strafbarkeit wegen eines solchen Vergehens in Frage kommt. Ist die Mitteilung aufgrund von Umständen strafbar, die nicht unmittelbar aus dem Inhalt der Mitteilung hervorgehen, gelten die besonderen gesetzlichen Bestimmungen. Die obigen Bestimmungen finden entsprechende Anwendung auf Mitteilungen durch Chiffre oder ähnliche Zeichen, die für die Allgemeinheit nicht verständlich sind.

 

3 § Har meddelande, som enligt 1 kap. 1 § andra stycket avlämnats för offentliggörande i tryckt skrift, icke blivit infört i skriften och innefattar det ärekränkning mit ensikld person, gälle om ansvar för sådan ärekränkning vad i lag är stadgat.

Om någon genom att lämna meddelande till annan förövar uppror, högförraderi, landsfärräderi, lanssvek, spioneri, grovt spioneri eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, så ock om någon son på grund av allmän befattning eller i och för utövande av lagstadgad tjänsteplikt erhållit kännedom om förhållande, varom han eljest enligt lag har att iakttaga tystnad, uppenbarar vad han sålunda erfarit, må, ehuru meddelandet skett för offentliggörande i tryckt skrift, gärningen åtalas oc h ansvar färför ådömas enligt vad därom är stadgat.
.

Om ansvar för utlämnande av allmän handling, som skall hållas hemlig stadgas i den särskilda lag, som avses i 2 kap. 1 §.  (Gesetz Nr. 1965:52)

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurden im § Abs. 1 die Worte "andra stycket" ersetzt durch: "tredje stycket".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- der Abs. 1 wurde gestrichen.
- der Abs. 2 erhielt folgende Fassung:
"Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till
1. högförräderi, uppror, landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;
2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller
3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag,
gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat."
- folgender Absatz wurde angefügt:
"Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat."

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1989 wie folgt geändert:
- der Abs. 1 Ziff. 1 erhielt folgende Fassung:
"1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;"
- folgender Absatz wurde angefügt:
"Det som föreskrivs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3."

Durch Gesetz Nr. 2010:1409 wurden im letzte Absatz die "Worte "12 § tredje stycket" mit Wirkung vom 1. Januar 2011 ersetzt durch: "22 § första stycket"

 

§ 3. Ist eine Mitteilung, die gemäß dem ersten Kapitel, § 1 Abs. 2 zur Veröffentlichung in einer Druckschrift aufgenommen worden und enthält sie eine üble Nachrede über eine andere Person, gelten für die Strafbarkeit der Tat die allgemeinen gesetzlichen Bestimmungen.

Begeht jemand durch das Überlassen von Mitteilungen Hochverrat, Landesverrat, Aufruhr, Landfriedensbruch, Spionage, schwere Spionage oder den Versuch hierzu, die Vorbereitung oder Verschwörung zu einem Verbrechen oder offenbart jemand Tatsachen, die er aufgrund seiner amtlichen Stellung oder in oder zur Erfüllung einer allgemeinen Dienstpflicht zur Kenntnis genommen und über die er nach dem Gesetz Schweige zu bewahren hat, so kann er, obwohl die Mitteilung zum Zwecke der Veröffentlichung in einer Druckschrift geschehen ist, nach den allgemeinen Vorschriften angeklagt und verurteilt werden.

Die Strafbarkeit der Herausgabe von allgemeinen Akten, die geheim sind, wird in dem Gesetz geregelt, das im Kap. 2 § 1 genannt ist:
.

4 § Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt lag straffbar framställning som innefattar:
1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av Konungen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;
  försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

3. uppror, förövad med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av Konungen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;
  försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon missleder eller förreder krigsvolk hörande till rikets eller med riket förbunden stats krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till myteri, trolöshet eller modlöshet eller genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är till men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, för motståndsverksamheten;
.
  försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 4;
6. ärekränkning mot Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot regent som är satt i Konungens ställe;
7. förolämpning mot någon som innehar eller innehaft ämbete eller annan befattning, varmed ämbetsansvar är förenat, eller någon som enligt Konungens förordnande åtnjuter skydd såsom ämbetsman, om missfirmelsen sker i eller för hans befattning;
8. Har upphävts genom lag 1971:29.

9. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;
10. spridande av falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller påstående;
11. spirande av falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för folkförsörjningen eller för allmän ordning och säkerhet eller, att undergräva aktningen för myndighet eller annat organ, som äger besluta i allmänna angelägenheter;
.

12. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärig, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekänddelse; eller
13. Har upphävts genom lag 1971:29
14. Har upphävts genom lag 1971:29
15.  ärekränkning mot enskild person;
Med ärekränkning förstås i denna paragraf förtal och förolämpning. Förtal innebar, att
någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. Förtal av avliden innefattar att gärningen är sårande för de efterlevande eller att den eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlinde. Förolämpning innebär att någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom. (Gesetz Nr. 1971:29)
.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- in Ziffer 1 wurden die Worte "av Konungen, " ersetzt durch: "av statschefen, regeringen, "
- in Ziffer 3 wurden die Worte "av Konungen, " ersetzt durch: "av statschefen, regeringen, "
- in Ziffer 6 wurden die Worte "mot regent som är satt i Konungens ställe;" ersetzt durch: mit den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter;"
- in Ziffer 7 wurde das Wort "Konungens" ersetzt durch: "regeringens".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- die Ziffern 6 und 7 wurden gestrichen.
- die Ziffer 9 wurde zur Ziffer 6.
- die Ziffer 10 erhielt folgende Fassung:
"7. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller påstående;"
- die Ziffer 11 wurde gestrichen.
- die Ziffer 12 wurde zur Ziffer 8; an deren Ende wurde das Wort "eller" gestrichen.
- die Ziffer 15 wurde durch die folgenden Ziffern 9, 10 und 11 ersetzt:
"9.  förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;
10. förtal av avliden, om gärning som avses under 9 är för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne;
11. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom."

Durch Gesetz Nr. 1979:936 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1980 wie folgt geändert:
- in Ziffer 10 wurde das letzte Wort "eller" gestrichen.
- in Ziffer 11 wurde an Stelle des Punktes ein Semikolon gesetzt und das Wort "eller" angefügt.
- folgende Ziffer wurde angefügt:
"12. barnpornografibrott, varigenom någon skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden sprides, om inte gärningen med hansyn till omständigheterna är försvarlig."

Durch Gesetz Nr. 1982:941 erhielt der § Ziffer 8 mit Wirkung vom 1. Januar 1983 folgende Fassung:
"8. hot mot
eller missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärig, nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekänddelse;"

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1989 wie folgt geändert:
- die einleitenden Worte erhielten folgende Fassung:
"Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:"
- nach der Ziffer 2 wurden folgende Ziffern eingefügt:
"3. spioneri, varigenom någon för att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller ej;
  försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;
4. obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller ej;
  försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift;
  stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning särskilt skall beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom;
5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;"
- die bisherige Ziffer 3 wurde Ziffer 6.
- die bisherige Ziffer 4 erhielt folgende Fassung:
"7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden;"
- die bisherige Ziffer 5 wurde Ziffer 8; die Bezugnahme auf die Ziffer 4 wurde ersetzt durch die auf Ziffer 7.
- die bisherigen Ziffern 6, 7 und 8 erhielten folgende Fassung (die Ziffern 6 und 7 wurden in der Reihenfolge ausgetauscht):
"9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;
10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten;
11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse;"
- die bisherige Ziffer 9 und 10 wurde zu Ziffer 14; darin wurde nach dem Wort "missaktning," folgendes eingefügt: ", och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne,"
- die bisherige Ziffer 11 wurde Ziffer 15 und am Schluss wurde das Wort "; eller" gestrichen.
- nach der bisherigen (und neuen) Ziffer 12 wurde folgende Ziffer eingefügt:
"13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;"

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1999 wie folgt geändert:
- der Ziffer 11 wurden die Worte "eller trosbekännelse" ersetzt durch: ", trosbekännelse eller sexuell läggning".
- die Ziffer 12 wurde gestrichen.

Durch Gesetz Nr. 2002:801 erhielt der § Ziffer 11 mit Wirkung vom 1. Januar 2003 folgende Fassung:
"11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning;"

Durch Gesetz Nr. 2002:906 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 2003 wie folgt geändert:
- die Ziffer 12 erhielt folgende Fassung:
"12. brott mot medborgerlig frihet, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara;
  försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;"
- folgende Ziffern wurden anagefügt:
"16. olaga hot, varigenom någon hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom;
17. hot mot tjänsteman, varigenom någon med hot om våld förgriper sig på annan i hans myndighetsutövning, i annan verksamhet där samma skydd åtnjuts som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom till eller hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd eller varigenom någon sålunda förgriper sig mot den som tidigare utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit;
  försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida ej brottet, om det fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;
18. övergrepp i rättssak, varigenom någon med hot om våld angriper annan för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper annan för att denne avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom från att avge en sådan utsaga."

 

§ 4. Unter Berücksichtigung des im Kap. 1 angegebenen Zweckes einer allgemeinen Pressefreiheit gelten folgende, gesetzlich mit Strafe belegte Ausführungen als unzulässige Meinungsäußerung in einer Druckschrift, die beinhalten:
1. Hochverrat, der mit dem Vorsatz verübt wird, das Reich oder einzelne Teile mit gewaltsamen oder sonst gesetzwidrigen Mitteln oder mit Hilfe ausländischen Beistands, einer fremden Macht einzuverleiben oder in Abhängigkeit zu einer fremden Macht zu bringen, oder eine Maßnahme oder einen Beschluß des Königs, Reichstags oder des Höchsten Gerichts mit ausländischer Hilfe herbeizuführen oder zu verhindern, sofern die Tat die Verwirklichung dieses Vorsatzes beinhaltet;
  Versucht, Vorbereitung oder Verschwörung zu einem solchen Hochverrat;

2. Anstiftung zum Krieg, sofern die Gefahr einer Verwicklung des Reiches in den Krieg oder in die Feindseligkeiten mit ausländischem Beistand hervorgerufen würde;
3. Aufruhr, der mit dem Vorsatz verübt wird, die Staatsform mit Waffengewalt oder sonst mit gewaltsamen Mitteln umzustürzen oder dadurch eine Maßnahme oder einen Beschluß des Königs, Reichstags oder Höchsten Gerichts herbeizuführen oder zu verhindern, sofern die Tat die Gefahr der Verwirklichung dieses Vorsatzes beinhaltet;
  Versuch, Vorbereitung oder Verschwörung zu einem solchen Aufruhr;

4. Landesverrat oder Landfriedensbruch, durch den jemand in einer Zeit, in der sich das Reich im Krieg befindet oder in der sonst die gesetzlichen Bestimmungen über ein solches Verbrechen in Kraft gesetzt worden sind, Streitkräfte des Reichs oder einer mit dem Reich verbundenen Macht, oder andere Personen, die für die Verteidigung des Reiches tätig sind, zur Meuterei oder zum Treubruch oder zur Aufgabe verleitet, oder durch falsche berichte Mutlosigkeit bei der Allgemeinheit hervorruft oder eine andere verräterische Tat begeht, durch die die Verteidigung, die Volksversorgung, oder, wenn das Reich ganz oder teilweise von einer fremden Macht besetzt ist, ohne militärischen Widerstand zu leisten, die Widerstandsbewegung gefährdet wird;
  Versuch, Vorbereitung oder Verschwörung zu einem solchen Landesverrat oder Landfriedensbruch;

5. die fahrlässige Begehung einer der unter Ziffer 4 aufgeführten Taten;
6. Beleidigung des Königs oder eines Mitglieds des Königshauses, oder eines Regenten, der an die Stelle des Königs getreten ist;
7. Verunglimpfung eines Beamten oder einer Person, die kraft königlichen Auftrags eine beamtenähnliche Stellung innehat, wenn die Verunglimpfung die Amtstätigkeit betrifft;
8. aufgehoben durch Gesetz Nr. 1971:29
9.
Aufwiegelung, die eine Anstiftung zur Begehung eines Verbrechens, zur Verletzung staatsbürgerlicher Pflichten oder zum Ungehorsam gegenüber Behörden beinhaltet;
10. Verbreitung von falschen Gerüchten oder unwahren Behauptungen, die eine Gefahr für die Sicherheit des Reiches hervorrufen können, oder die Übermittlung eines solchen falschen Gerüchts oder solcher unwahren Behauptungen an eine ausländische Macht;
11. Verbreitung von falschen Gerüchten oder unwahren Behauptungen, die eine Gefahr für die Volksversorgung oder die allgemeine Sicherheit und Ordnung hervorrufen, oder die Achtung vor Behörden oder einem anderen Organ, das staatliche Gewalt ausübt, untergraben können;*
12. Drohung gegen oder Mißachtung für eine Volksgruppe von einer besonderen Rasse, Hautfarbe oder nationaler oder ethischer Herkunft oder mit einem besonderen Glaubensbekenntnis; oder
13. aufgehoben durch Gesetz Nr. 1971:29
14. aufgehoben durch Gesetz Nr. 1971:29
15. Beleidigungen von Privatpersonen;
Eine Beleidigung im Sinne dieses Paragraphen ist die Verleumdung und die Verunglimpfung. Die Verleumdung beinhaltet, daß jemand einen anderen als verbrecherisch oder wegen seiner Lebensweise als verachtenswert bezeichnet oder Angaben über ihn macht, die geeignet sind, ihm in der öffentlichen Meinung herabzuwürdigen, wenn dies nicht zur Wahrnehmung berechtigter Interessen geschieht und er nicht den Nachweis erbringt, daß die Angaben wahr sind oder für sie ein gerechtfertigter Grund vorliegt. Eine Verleumdung Verstorbener liegt vor, wenn die Tat die Gefühle der Hinterbliebenen oder den Frieden verletzt, der dem Toten zukommt. Eine Verunglimpfung begeht, wer einen anderen durch kränkende Schimpfworte oder Beschuldigungen oder durch eine schimpfliche Verhaltensweise schmäht.

5 § Almän handling, som skall hållas hemlig, må ej genom tryckt skrift offentliggöras.

Ej heller må genom tryckt skrift offentliggöras uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skull enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet, vare sig de härröra från allmänna handlingar eller erhållits på annat sätt.
.

Vad enligt förordnande av domstol eller av undersökningsledare i brottmål eller på grund av myndighets förbehåll vid utlämnande avhandling, so avses i första stycket, icke må uppenbaras må ei genom tryckt skrift offentliggöras.
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der §  mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"5 § Såsom otillåtet offentliggörande i trckt skrift skall anses sådan enligt lag straffbar gärning som innefatar:
1. offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet;
2.
uppsåtligt offentliggörande av allmän handling som ej är tillgängilig för envar:
3. röjande av uppgift, varigenom den som enligt 8 kap. svarat för skriften uppsåtligen åsidosätter systnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen."

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1989 folgende Fassung:
"5 § Som tryckfrihetsbrott skall anses också sådana gärningar, begångna genom tryckt skrift och straffbara enligt lag, som innebär att någon
1. uppsåtligen offentliggör allmän handling som ej är tillgänglig för envar, om han fått tillgång till handlingen i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämförbart förhållande;
2. offentliggör uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen;
3. när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggör uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 4 §."

 

§ 5. Behördliche Akten, die geheim bleiben sollen, dürfen nicht in einer Druckschrift veröffentlicht werden.

In Druckschriften dürfen keine Angaben veröffentlicht werden, deren Bekanntgabe ein Verbrechen gegen die Sicherheit des Reiches gemäß den gesetzlichen Vorschriften beinhaltet. Hierbei spielt es keine Rolle, ob diese Angaben aus behördlichen Akten stammen oder auf andere Weise ermittelt worden sind.

Was aufgrund eines gerichtlichen Beschlusses oder einer Anweisung des Untersuchungsführers in einer Strafsache oder aufgrund eines Vorbehalts einer Behörde bei Herausgabe einer behördlichen Akte nicht offenbart werden darf, darf auch nicht in einer Druckschrift veröffentlicht werden.

6 § Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 §§, gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.
 

Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 § 7 eller 15, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften. (Gesetz Nr. 1965:52)
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Abs. 2 die Worte "4 § 7 eller 15" mit Wirkung vom 1. Januar 1989 ersetzt durch "4 § 9, 10 eller 11".

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurden im § Abs. 2 die Worte "4 § 9, 10 eller 11" mit Wirkung vom 1. Januar 1989 ersetzt durch "4 § 14 eller 15".

 

§ 6. Die gesetzlichen Straffolgen einer der in §§ 4 und 5 genannten Verbrechen gelten auch, wenn diese Straftat als Vergehen gegen die Pressefreiheit anzusehen ist.

Die Ansprüche privater Personen aufgrund eines solchen Vergehens werden im Kap. 11 geregelt. Wird der Angeklagte wegen einer Straftat gemäß § 4 Ziffer 7 oder 15 verurteilt, kann, wenn diese Straftat in einer periodisch erscheinenden Schrift begangen worden ist, auf Antrag bestimmt werden, daß das Urteil in der periodisch erscheinenden Schrift veröffentlicht wird.

7 § Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.

Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda exemplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereotyper, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften användbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske.

Durch Gesetz Nr. 1994:1476 wurde dem § folgender Absatz mit Wirkung vom 1. Januar 1995 angefügt:
"Konfiskering får också ske i annat fall av en tryckt skrift som innefattar en skildring av barn i pornografisk bild av verklighets- trogen karaktär, om inte innehavet med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Konfiskering innebär då att samtliga exemplar av skriften som påträffas i samband med en förundersökning skall förstöras."

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 wurde der § Abs. 3 mit Wirkung vom 1. Januar 1999 aufgehoben.

 

§ 7. Druckschriften, die ein Vergehen gegen die Pressefreiheit enthalten, können konfisziert werden.

Bei der Konfiskation einer Druckschrift sollen alle zur Verbreitung bestimmten Exemplare vernichtet und alle zur Herstellung der Schrift bestimmten Gegenstände, wie Druckplatten, Formensteine und Stereotypen so behandelt werden, daß ihre mißbräuchliche Verwendung ausgeschlossen ist.

 

8 § I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet offentliggörande, som avses i 4 § 1-4, eller sådant enligt 5 § andra stycket otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagst må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott. (Gesetz Nr. 1965:52)
.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Abs. 1 die Worte "5 § andra stycket otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri, " ersetzt durch: "5 § I ottillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift,"

Durch Gesetz erheilt der § Abs. 1 folgende Fassung:
"I samband med konfiskering av periodisk skrift må, da fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § 1-4, eller sådant enligt 5 § 1 otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinder sig i krig."

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurden im § Abs. 1 die Worte "otillåtet yttrande, som avses i 4 § 1-4, eller sådant enligt 5 § 1 otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift," ersetzt durch: något av de brott som avses i 4 § 1-3, 4 såvida det brottet är att anse som grovt, samt 6 och 7, "

 

§ 8. Zusammen mit der Konfiskation einer periodisch erscheinenden SChrift kann bei einer Straftat gemäß § 4 Ziffer 1-4 oder einer nach § 5 Abs. 2 unzulässigen Veröffentlichung, die den Tatbestand der Spionage erfüllt, das Verbot ausgesprochen werden, die Schrift für eine bestimmte, von dem Gericht festgesetzte Zeit herauszugeben, längstens jedoch für die Zeit von 6 Monaten nach  Rechtskraft des Urteils. Ein solches Verbot darf jedoch nur ausgesprochen werden, wenn sich das Reich im Krieg befindet.

Die Konfiskation einer periodisch erscheinenden Schrift, die entgegen einem Herausgabeverbot verbreitet wird oder offensichtlich eine Schrift fortsetzt, die mit einem Verbot belegt worden ist, richtet sich nach den allgemeinen Bestimmungen über die Verwirklichung von Vorhaben, die sich auf eine Straftat gründen.

8 kap. Ansvarighetsregler

 

Kapitel 8. - Regelungen über die Verantwortlichkeit

 

Om ansvaret för periodisk skrift

 

Die Verantwortlichkeit für periodisch erscheinende Schriften

1 § För tryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som hos chefen för justitiedepartementet var anmäld som utgivare, då skriften utgavs.

Var ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Abs. 1 die Worte "hos chefen för justitiedepartementet" mit Wirkung vom 1. Januar gestrichen.

 

§ 1. Für ein Vergehen gegen die Pressefreiheit in einer periodisch erscheinenden Schrift ist derjenige verantwortlich, der beim Justizminister als Herausgeber angemeldet war, als die Schrift herausgegeben wurde.

War ein Stellvertreter angemeldet und an die Stelle des Herausgebers getreten, so ist der Vertreter verantwortlich.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Abs. 1 die Worte "beim Justizminister" mit Wirkung vom 1. Januar gestrichen.
 

 

2 § Fanns ej utgivningsbevis, då skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt 1 § första stycket har att svara, enligt 5 kap. 2 § ej längre behörig eller hade hans uppdrag eljest upphört, svare skriftens ägare.
 

Ägare vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd för skens skull eller denne eljest, då skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet, som enligt 5 kap. 3 § skall tillkomma honom.

Var ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare, ej längre behörig, då skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upphört eller förelåg beträffande ställföreträdaren förhållande, som i andra stycket sägs, svare utgivaren.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im §  Abs. 1 die Worte "enligt 5 kap. 2 §" gestrichen.

 

§ 2. War eine Herausgabeerlaubnis im Zeitpunkt der Herausgabe nicht erteilt worden oder war der nach § 1 Abs. 1 verantwortliche Herausgeber gemäß Kapitel 5 § 2 nicht mehr berechtigt, oder war sein Auftrag beendet, so ist der Eigentümer der Schrift verantwortlich.

Der Eigentümer ist auch verantwortlich, wenn der Herausgeber nur zum Schein ernannt war oder dieser bei Herausgabe der Schrift offensichtlich nicht die Befugnisse hatte, die ihm nach dem Kap. 5 § 3 eingeräumt werden sollen.

War der Vertreter, der an der Stelle des Herausgebers getreten ist, bei Herausgabe der Schrift nicht mehr berechtigt oder sein Auftrag beendet, oder lag beim Vertreter ein Tatbestand vor, wie er im Abs. 2 beschrieben ist, so ist der Herausgeber verantwortlich.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im §  Abs. 1 die Worte "gemäß Kapitel 5 § 2" gestrichen.

 

3 § Kan det ej visas vem som var ägare, då skriften utgavs, svare i ägarens ställe boktryckaren.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im §  die Worte "boktryckaren" ersetzt durch: "den som tryckt skriften".

 

§ 3. Kann der Eigentümer einer Schrift zur Zeit ihrer Herausgabe nicht ermittelt werden, ist anstelle des Eigentümers der Buchdrucker verantwortlich.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im §  die Worte "der Buchdrucker" ersetzt durch: "derjenige, der die Schrift gedruckt hat".

4 § Sprider någon periodisk skrift, varå uppgift om boktryckeri saknas eller, honom verterligt, är oriktig, och kan det ej utrönas från vilket boktryckeri skriften utgått, svare i boktryckarens ställe utspridaren.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § 4 mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"4 § Sprider någon periodisk skrift, varå uppgift om vem som tryckt skriften saknas eller, utspridaren veterligt, är oriktig, och kan det ej utrönas vem som tryckt skriften, svare i stället för den som tryckt skriften utspridaren."

 

§ 4. Verbreitet jemand eine periodisch erscheinende Schrift, in der die Buchdruckerei nicht oder mit seinem Wissen unrichtig angegeben ist, und kann die Buchdruckerei, aus der die Schrift herstammt, nicht ermittelt werden, haftet der Verbreiter anstelle des Buchdruckers.

Om ansvaret för tryckt skrift, som ej är periodisk

 

Über die Verantwortung für nicht periodisch erscheinende Druckschriften

5 § För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare skriftens författare, om han på sätt i 3 kap. 2 § sägs uppgivits vara författare till skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan hans samtycke eller hans namn, eller pseudonym utsatts därå mot hans vilja.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde im § Satz 3 die Worte "eller pseudonym" mit Wirkung vom 1. Januar 1978 ersetzt durch: ", pseudonym eller signatur".
 

 

§ 5. Für ein Vergehen gegen die Pressefreiheit in einer nicht periodisch erscheinenden Schrift ist der Verfasser der Schrift verantwortlich, wenn er sich gemäß Kap. 3 § 3 als Verfasser zu erkennen gegeben hat. Der Verfasser ist jedoch nicht verantwortlich, wenn die Schrift ohne sein Einverständnis herausgegeben oder sein Name oder sein Pseudonym dort entgegen seinem Willen aufgeführt wurde.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde im § Satz 3 die Worte "oder sein Pseudonym" ersetzt durch: "sein Pseudonym oder seine Unterschrift".

6 § Är författare ej enligt 5 § ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd att innehålla bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap. 3 § sägs särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.
 

För annan skrift än i första stycket avses svare utgivaren, allenast om författaren var avliden, då skriften utgavs.

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn eller  pseudonym utsatts å skriften mot hans vilja.
 

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan att vara skriftens författare, ät boktryckare eller förläggare tillhandahållit den för tryckning eller utgivning.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 wurde der Bezug "3 kap. 3 §" geändert in "3 kap. 2 §".
- im Abs. 3 wurden die Worte "eller pseudonym" ersetzt durch: ", pseudonym eller signatur".
- im Abs. 4 wurden die Worte "ät boktryckare eller förläggare" gestrichen und nach dem Wort tryckning" wurde das Wort "eller" ersetzt durch "och".

 

§ 6. Ist der Verfasser nicht nach § 5 für die Schrift verantwortlich und enthält die Schrift Beiträge verschiedener Verfasser, oder soll die Schrift solche Beiträge aufnehmen, ist der Herausgeber verantwortlich, wenn er nach Kap. 3 § 3 als Herausgeber bezeichnet ist.

Für eine andere Schrift haftet der Herausgeber nur, wenn ihr Verfasser verstorben war, als die Schrift herausgegeben wurde.

Der Herausgeber ist nicht verantwortlich, wenn sein Name oder Pseudonym in der Schrift entgegen seinem Willen angegeben wurde.

Der Herausgeber einer Druckschrift, die nicht periodisch erscheint, ist derjenige, der sie, ohne ihr Verfasser zu sein, dem Buchdrucker oder Verleger zum Druck oder zur Herausgabe zur Verfügung gestellt hat.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 wurde der Bezug "Kap. 3 § 3" geändert in "Kap. 3 § 2".
- im Abs. 3 wurden die Worte "oder Pseudonym" ersetzt durch: ",Pseudonym oder Unterschrift".
- im Abs. 4 wurden die Worte "dem Buchdrucker oder Verleger" gestrichen und nach dem Wort tryckning" wurde das Wort "oder" ersetzt durch "und".

7 § Är varken författare eller utgivare enligt 5 eller 6 § ansvarig eller var han vid skriftens utgivning avliden, svare förläggaren.
 

Med förläggare till tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som omhänderhaft tryckning och utgivning av annans skrift.
 

 

§ 7. Ist weder der Verfasser noch der Herausgeber gemäß §§ 5, 6 verantwortlich oder war der Verantwortliche bei Herausgabe der Schrift verstorben, so haftet der Verleger.

Der Verleger einer nicht periodisch erscheinenden Druckschrift ist derjenige, der den Druck und die Herausgabe einer Schrift, die von einem anderen stammt, besorgt hat.

 

8 § Fanns ej förläggare eller kan det ej visas vem han är, svare i förläggarens ställe boktryckaren.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im §  die Worte "boktryckaren" ersetzt durch: "den som tryckt skriften".

 

§ 8. War kein Verleger vorhanden oder kann er nicht ermittelt werden, ist anstelle des Verlegers der Buchdrucker verantwortlich.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im §  die Worte "der Buchdrucker" ersetzt durch: "derjenige, der die Schrift gedruckt hat".

9 § I fråga om ansvar för utspridare av tryckt skrift, som ej är periodisk, äge vad i 4 § stadgats motsvarande tillämpning.

 

§ 9. § 4 findet entsprechende Anwendung auf die Verbreitung einer Schrift, die nicht periodisch erscheint.

 

Gemensamma bestämmelser

 

Gemeinsame Bestimmungen

10 § Hade den som enligt 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara vid skriftens utgivning ej känt hemvist inom riket och kan ej heller i målet utrönas, var han här i riket uppehåller sig, skall ansvaret övergå å den som efter honom har att svara, dock ej å utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, i annat fall än som avses i 6 § första stycket eller å utspridare.
 

Lag samma vare, om beträffande den som enligt 1, 2, 5, 6 eller 7 § skulle ha att svara förelåg omständighet, vilken enligt lag utesluter straffbarhet, samt den efter honom ansvarige ägt eller bort äga kännedom om omständigheten.

 

§ 10. Hatte der für eine Schrift gemäß §§ 2, 5, 6 oder 7 Verantwortliche zur Zeit der Herausgabe der Schrift keinen bekannten Wohnsitz im Reich und kann auch während des Prozesses nicht ermittelt werden, wo er sich im Reich aufhält, geht die Verantwortung auf den über, der nach ihm haftet, doch geht die Verantwortung bei einer nicht periodisch erscheinenden Druckschrift nicht im Falle des § 6 Abs. 1 auf den Herausgeber über und nie auf den Verbreiter einer Schrift.

Das gleiche gilt, wenn bei dem Verantwortlichen gemäß § 1, 2, 5, 6  oder 7 Umstände vorliegen, die eine Strafbarkeit ausschließen und der nach ihm Verantwortlich diese Umstände kannte.

 

11 § Till omständighet, som enligt detta kapitel skulle medföra att annan än den tilltalade hade att svara, må hänsyn tagas allenast om den åberopas före huvudförhandlingen.

 

§ 11. Umstände, die gemäß diesem Kapitel den Übergang der Verantwortlichkeit auf einen anderen als den Angeklagten zur Folge haben, werden nur berücksichtigt, wenn sie vor der Hauptverhandlung geltend gemacht werden.

 

12 § Vid bedömande av fråga om ansvar för den som enligt detta kapitel har att svara för tryckt skrift skall så anses som om vad skriften innehåller införts däri med hans vetskap och vilja.

 

§ 12. Bei der Beurteilung der Verantwortung des nach diesem Kapitel Verantwortlichen wird unterstellt, daß der Inhalt einer Schrift mit seinem Wissen oder Willen in sie aufgenommen worden ist.

 

9 kap. Om tillsyn och åtal

 

Kapitel 9. - Über Aufsicht und Anklage

 

1 § Chefen för justitiedepartementet skall själlv eller genom ombud, som av honom förordnas, vaka över denna förordnings efterlevnad.

Instruktion för tryckfrihetsombuden fatställes av chefen för justitiedepartementet.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"1 § Justitiekanslern skall vaka över att de gränser för tryckfriheten som angivas i denna förordning ej överskridas."

 

§ 1. Der Justizminister soll selbst oder durch von ihm ernannte Bevollmächtigte die Befolgung dieses Gesetzes überwachen.

Die Instruktionen für die Pressefreiheits-Bevollmächtigten werden vom Justizminister erlassen.

2 § Finner chefen för justitiedepartementet allmänt åtal böra anställas för tryckfihetsbrott, skall han med överlämnande av skriften göra anmälan därom hos justitiekanslern. Även utan sådan anmälan äge justitiekanslern väcka åtal ör tryckfrihetsbrott, som hör under allmänt åtal.

I fråga om annat brott mot bestämmelserna i denna förordning vare justitiekanserln åklagare.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"2 § Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Ej må annan än Justitiekanslern inleda förundersökning rörande tryckfrihetsbrott. Endast Justitiekanslern och rätten äga besluta om tvångsmedel med anledning av misstanke om sådant brott, om ej annat är föreskrivet i denna förordning.
  Regeringen äger hos Justitiekanslern anmäla skrift till åtal för tryckfrihetsbrott. I lag må föreskrivas att allmänt åtal för tryckfrihetsbrott må väckas endast efter regeringens medgivande.
  Justitiekanslern är tillika ensam åklagare i annat tryckfrihetsmål än mål om tryckfrihetsbrott samt i mål som eljest avser brott mot bestämmelse i denna förordning; om befogenhet för Riksdagens ombudsman att vara åklagare i mål som nu angivits gäller dock vad i lag är stadgat."

 

§ 2. Will der Justizminister eine Anklage wegen eines Vergehens gegen die Pressefreiheit erheben lassen, muß er hiermit den Justizkanzler beauftragen und diesem die Schrift aushändigen. Der Justizkanzler kann auch ohne diesen Auftrag Vergehen gegen die Pressefreiheit selbständig anklagen, soweit diese der allgemeinen Anklage unterliegen.

Der Justizkanzler ist Ankläger für alle anderen Taten, die nach diesem Gesetz unter Strafe gestellt sind.

3 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas inom sex månader, sedan skriften utgivits och gransknings-exemplar av skriften enligt 4 kap 7 § avlämnats, vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Utan hinder av vad nu sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit väckt, nytt åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.
 

Vad i lag är stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras för att straff ej skall anses förfallet, gälle även i fråga om tryckfrihetsbrott.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im § Abs. 1 wurden die Worte inom sex månader, sedan skriften utgivits och gransknings-exemplar av skriften enligt 4 kap 7 § avlämnats, " ersetzt durch: ", i fråga om periodisk skrift för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex månader och i fråga om annan skrift inom ett år från det skriften utgavs,"
- im Abs. 2 wurden die Worte "för att straff ej skall anses förfallet, " ersetzt durch: "för att påföljd för brott ej skall anses bortfallen,"

 

§ 3. Die allgemeine Anklage wegen eines Vergehens gegen die Pressefreiheit muß innerhalb von 6 Monaten nach Herausgabe der Schrift und Abgabe des Prüfexemplars gemäß Kap. 4 § 7 erhoben werden; nach Ablauf dieser Frist kann die Tat nicht mehr angeklagt werden. Ungeachtet dieser Bestimmung kann, wenn die Anklage rechtzeitig erhoben worden ist, eine neue Anklage gegen einen anderen Verantwortlichen erhoben werden.

Die allgemeinen gesetzlichen Verjährungsvorschriften gelten auch für Vergehen gegen die Pressefreiheit.

4 § Angående målsägandes rätt att angiva tryckfrihetsbrott eller tala därå gälle vad i lag är stadgat.
 

 

§ 4. Die Rechte des Verletzten, ein Vergehen gegen die Pressefreiheit anzuzeigen oder anzuklagen, bestimmen sich nach den allgemeinen gesetzlichen Vorschriften.

 

5 § Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.
 

Durch Gesetz Nr. 1994:1476 wurde dem § folgender Absatz angefügt:
"Justitiekanslern får även ansöka om konfiskering av exemplar av en tryckt skrift som avses i 7 kap. 7 § tredje stycket."

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 wurde dem § Abs. 2 gestrichen.

 

§ 5. Ist niemand vorhanden, der für die Tat gemäß dem Kap. 8 verantwortlich ist, oder kann die Klage dem Verantwortlichen nicht im Reich zugestellt werden, kann der Ankläger oder der Verletzte anstelle der Anklage den Antrag stellen, die Schrift zu konfiszieren.

 

10 kap. Om särskilda tvångsmedel

 

Kapitel 10. - Über besondere Zwangsmittel

1 § Förekommer anledning att tryckt skrift på grund av tryckfrihetsbrott kan konfiskeras, må i avbidan på beslut därom skriften läggas under beslag.

I avbidan på rättens beslut må ock, i fall som avses i 7 kap. 8 §, meddelas utgivningsförbud för periodisk skrift.

Durch Gesetz Nr. 1994:1476 wurde dem § Abs. 1 folgender Satz angefügt:
"
Beslag får även läggas på en tryckt skrift som kan konfiskeras enligt 7 kap. 7 § tredje stycket. För beslag i sistnämnda fall gäller i övrigt de bestämmelser till vilka hänvisas i 14 §.".

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 wurde der § Abs. 1 letzter Satz aufgehoben.

 

§ 1. Besteht Grund zu der Annahme, daß eine Schrift wegen eines Vergehens gegen die Pressefreiheit konfisziert wird, kann in Erwartung dieses Beschlusses die Schrift beschlagnahmt werden.

In den Fällen des Kap. 7 § 8 kann in Erwartung des gerichtlichen beschlusses ein Herausgabeverbot für eine periodisch erscheinende Schrift erlassen werden.

2 § Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, må, om brottet hör under allmänt åtal, förordnande enligt 1 § om beslag och utgivningsförbud meddelas av chefen för juistitiedepartementet. Han äger ock uppdraga åt tryckfrihetssomud att meddela förordnande om beslag.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § die Worte "chefen för juistitiedepartementet. Han äger ock uppdraga åt tryckfrihetssomud att meddela förordnande om beslag" mit Wirkung vom 1. Januar 1978 ersetzt durch: "justitiekanslern. I lag må föreskrivas att även allmän åklagara ger förordna om beslag inom sitt verksamhetsområde."

 

§ 2. Vor Anlageerhebung in einer Strafsache über ein vergehen gegen die Pressefreiheit oder vor Stellung eines Antrags auf Konfiskation kann der Justizminister die Beschlagnahme und ein Herausgabeverbot gemäß § 1 anordnen, wenn das Vergehen der allgemeinen Anklage unterliegt. Er kann auch einen Pressefreiheits-Bevollmächtigten beauftragen, die Beschlagnahe zu verfügen.
3 § Förordnande, som avses i 2 §, må ej meddelas senare än en vecka efter det skriften utgivits och gransknings-exemplar av skriften enligt 4 kap. 7 § avlämnats.

tryckfrihetsombud förordnat om beslag, skall anmälan därom jämte ett exemplar av skriften skyndsamt insändas till chefen för justitiedepartementet; denne har att genast pröva huruvida beslaget skall äga bestånd. Har enligt vad nedan stadgas tryckt skrift tagits i förvar, skall, så snart ske kan, chefen för justitiedepartementet pröva, huruvida skriften skall läggas under beslag; beslut därom må meddelas utan hinder av vad i första stycket är stadgat.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- der Abs. 1 wurde aufgehoben.
- der Abs. 2 erhielt folgende Fassung:
"Då allmän åklagare förordnat om beslag, skall anmälan därom skyndsamt göras hos Justitiekanslern. Denne har att genast pröva huruvida beslaget skall äga bestånd."

Durch Gesetz Nr. 2002:908 wurde im § vor dem Abs. 1 folgender Absatz mit Wirkung vom 1. Januar 2003 eingefügt:
"Om ett beslag har verkställts utan rättens förordnande, får den som drabbas av beslaget begära att rätten prövar det."

 

§ 3. Eine Anordnung gemäß § 2 darf nicht später als eine Woche nach Herausgabe der Schrift und Ablieferung des Prüfexemplars gemäß Kap. 4 § 7 getroffen werden.

Wenn ein Pressefreiheits-Bevollmächtigter die Beschlagnahme angeordnet hat, soll er unverzüglich eine Anzeige hierüber und die Schrift an den Justizminister absenden; dieser muß unverzüglich prüfen, ob die Beschlagnahme aufrecht erhalten bleiben soll. Ist eine Schrift nach den folgenden Bestimmungen in Verwahrung genommen worden, soll der Justizminister so schnell wie möglich prüfen, ob die Schrift beschlagnahmt werden soll; in diesem Fall kann die Entscheidung ohne Rücksicht auf die Bestimmungen des Abs. 1 getroffen werden.

4 § chefen för justitiedepartementet förordnat om beslag eller fastställt beslag varom tryckfrihetsombud förordnat, skall skriften med underrättelse om beslaget genas överlämnas till justitiekanslern. Är ej åtal väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan justitiekanslern mottog underrättelsen, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfallet.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § 4 mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"4 § Då Justitiekanslern förordnat om beslag eller fastställt beslag varom allmän åklagare förordnat, skall åtal vara väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan Justitiekanslern meddelade beslutet. Sker det ej, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfallet."

 

§ 4. Wenn der Justizminister eine Schrift beschlagnahmt oder eine Beschlagnahme durch seinen Bevollmächtigten genehmigt hat, ist die Schrift und der Beschluß über die Beschlagnahme unverzüglich an den Justizkanzler zu übersenden. Wenn nicht innerhalb von 2 Wochen nach Eingang des Beschlusses beim Justizkanzler Anklage erhoben oder ein Antrag auf Konfiskation gestellt wird, tritt die Beschlagnahme und ein eventuell mit ihr verbundenes Herausgabeverbot außer Kraft.
5 § Sedan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, äge rätten förordna om beslag och utgivningsförbud samt häva beslag eller förbud, som tidigare meddelats.
 

Då målet avgöres, pröve rätten, om meddelat förordnande fortfarande skall bestå. Avvisas målet på den grund att rätten icke är behörig eller skiljer rätten eljest målet från sig utan att prövning av skriftens brottslighet ägt rum och finnes anledning antaga att talan om skriftens konfiskering kommer att föras i annat mål, äge rätten bestämma att förordnandet skall bestå under viss, av rätten utsatt tid. Väckes ej talan inom denna tid, vare förordnandet förfallet.

 

 

§ 5. Ist die Anklage wegen eines Pressefreiheitsvergehens erhoben oder ist der Antrag auf Konfiskation bei Gericht gestellt, kann das Gericht über die Beschlagnahme der Schrift und ein Herausgabeverbot entscheiden sowie eine früher verhängte Beschlagnahme oder Verbotsverfügung aufheben.

Bei der Entscheidung in der Hauptsache soll das Gericht auch bestimmen, ob eine Beschlagnahme oder eine Verbotsverfügung bestehen bleiben soll. Wird die Anklage oder der Antrag abgewiesen, weil das Gericht nicht zuständig ist, oder erledigt sich die Hauptsache, ohne daß das Gericht die Strafbarkeit der Schrift geprüft hat, und besteht Anlaß zu der Vermutung, daß ein Antrag auf Konfiskation dieser Schrift in einer anderen Sache gestellt wird, kann das Gericht anordnen, daß die Beschlagnahme bzw. die Verbotsverfügung noch eine bestimmte, vom Gericht festgesetzte Zeit bestehen bleibt. Wird der Antrag nicht innerhalb dieser Zeit gestellt, tritt die Verfügung außer Kraft.

 

6 § Förordnande om beslag skall innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, som föranlett beslaget, och gälle endast band, del, nummer eller häfte, vari samma stycken förekomma.
 

 

§ 6. In dem Beschluß über die Beschlagnahme sind der Teil oder die Teile der Schrift zu bezeichnen, die die Beschlagnahme veranlaßt haben. Die Beschlagnahme gilt nur für den Band, Teil oder die Nummer oder das Heft, in dem der gleiche Abschnitt enthalten ist.

 

7 § Förordnande om beslag skall av polismyndighet genast verkställas. Beslag, varom tryckfrihetsombud i orten förordnat, verkställes dock, innan den blievit av chefen för justitiedepartementet fastställt, allenast i den orten.

Angående förbud mot spridande av tryckt skrift, som lagts under beslag, är stadgat i 6 kap. 3 §.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § Abs. 1 Satz 2 gestrichen.

 

§ 7. Die Polizeibehörde hat die Beschlagnahmeverfügung unverzüglich zu vollziehen. Eine Beschlagnahme, die der örtlichen Pressefreiheits-Bevollmächtigte verfügt, wird jedoch vor Genehmigung der Verfügung durch den Justizminister nur in diesem Ort vollzogen.

Die Bestimmungen über das Verbot, eine beschlagnahmte Schrift zu verbreiten, sind in Kap. 6 § 3 enthalten.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § Abs. 1 Satz 2 gestrichen.

 

8 § Verkställande av beslag å tryckt skrift skall uteslutande omfatta de för spridning avsedda exemplaren av skriften.

Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall, utan avgift tillställas såväl den, hos vilken beslaget verkställes, som det boktryckeri, där skriften tryckts. Beviset skall innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, vilka föranlett beslaget.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Abs. 2 Satz 1 die Worte "det boktryckeri, där skriften tryckts" mit Wirkung vom 1. Januar 1978 ersetzt durch: "den som tryckt skriften.

Durch Gesetz Nr. 2002:908 wurden im § Abs. 2 Satz 1 nach den Worten "i beslag skall" die Worte "så snart det kan ske" eingefügt.

 

§ 8. Der Vollzug eienr Beschlagnahme umfaßt nur die Exemplare der Schrift, die zur Verbreitung bestimmt sind.

Eine Ausfertigung der Beschlagnahmeverfügung soll ohne Kosten demjenigen zugestellt werden, bei dem die Beschlagnahme vollzogen wird, sowie der Druckerei, die die Schrift gedruckt hat. In der Ausfertigung sollen der oder die Abschnitze, die die Beschlagnahme veranlaßt haben, aufgeführt werden.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Abs. 2 Satz 1 die Worte "der Druckerei, die die Schrift gedruckt hat" mit Wirkung vom 1. Januar 1978 ersetzt durch: "derjenigen, der die Schriften gedruckt hat".

Durch Gesetz Nr. 2002:908 wurden im § Abs. 2 Satz 1 nach den Worten "der Beschlagnahmeverfügung soll" die Worte "so bald wie möglich" eingefügt.

 

9 § Då förordnande om beslag blivit hävt eller förfallit, skall verkställighet av beslaget genast gå åter.

 

§ 9. Wenn die Beschlagnahme aufgehoben oder außer Kraft getreten ist, soll ihr Vollzug unverzüglich eingestellt werden.

 

10 § Har upphävts genom lag (1971:29).

 

§ 10. aufgehoben durch Gesetz Nr. 1971:29

 

11 § Anträffas vid avdelning av krigsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap. 4 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt lag har bestraffningsrät över personal vid avdelningen, i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses i första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare av officers eller underofficers grad. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som avses i första stycket; denne har att genast pröva om skriften skall kvarbliva i förvar.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurden die Worte "Anträffas vid avdelning av krigsmakten tryckt skrift, " ersetzt durch: "Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten tryckt skrift, ".
- die bisherigen Sätze 2 und 3 wurden zu Absatz 2.
- im Satz 2, der Abs. 2 Satz 1 wurden die Worte "åtgärd som nu sagts" ersetzt durch: "som avses i första stycket åtgärt som där sägs" und die letzten Worte "av officers eller underofficers grad" wurden ersetzt durch: "enligt bestämmelser som meddelas i lag".
- Satz 3 2. Halbsatz wurde Satz 4 (beginnend mit dem Wort "Denne").

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurden im § Abs. 1 die Worte "sin tjänsteplikt, må skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt lag har bestraffningsrät över personal" mit Wirkung vom 1. Januar 1989 ersetzt durch: "vad som åligger honom i tjänsten, får skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt lag skall avgöra frågor om disciplinansvar beträffande personal".

 

§ 11. Werden in einer Abteilung der Streitkräfte Druckschriften angetroffen, die offensichtlich eine nach Kap. 7 § 4 strafbare Aufwiegelung enthalten, die einen Soldaten zur Verletzung seiner Dienstpflichten veranlassen können, so kann der Befehlshaber, dem nach dem Gesetz die Disziplinargewalt über die Abteilung zusteht, verfügen, daß die Schrift in Erwartung einer Beschlagnahmeverfügung in Verwahrung genommen wird. Bei Gefahr in Verzug kann auch ein anderer Befehlshaber im grade eines Offiziers oder Unteroffiziers ohne eine solche förmliche Verfügung die Schrift in Verwahrung nehmen; dies soll er jedoch sofort dem Befehlshaber, dem die Disziplinargewalt zusteht, anzeigen, der dann unverzüglich darüber entscheidet, ob die Schrift weiterhin in Verwahrung bleiben soll.
12 § Då enligt 11 § beslut meddelats angående tryckt skrifts tagande i förvar, skall anmälan därom jämte ett exemplar av skriften, så snart ske kan, överlämnas till chefen för justitiedepartementet.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § die Worte "jämte ett exemplar av skriften, så snart ske kan, överlämnas till chefen för justitiedepartementet" ersetzt durch: ", så snart ske kan, göras hos justitiekanslern. Denne har att genast pröva, huruvida skriften skall läggas under beslag".

 

§ 12. Dem Justizminister soll baldmöglichst eine Anzeige über den Beschluß oder die Verfügung nach § 11 zusammen mit einem Exemplar der Schrift übersandt werden.
13 § Angående beslag å periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om beslag å föremål, som må förklaras förverkat.
 

 

§ 13. Die Beschlagnahme von periodisch erscheinenden Schriften, die entgegen einem Herausgabeverbot verbreitet werden oder offensichtlich die in dem Herausgabeverbot bezeichnete Schrift fortführen, richtet sich nach den allgemeinen Vorschriften über die Beschlagnahme von Gegenständen, die als verwirkt erklärt werden können.

 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde an dieser Stelle mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgender Paragraf eingefügt:
"14 § Exemplar av tryckt skrift, vilket skäligen kan antas äga betydelse för utredning i tryckfrihetsmål, får tas i beslag. Därvid gäller vad i 2 och 3 §§, 5 § första stycket, 6 §, 7 § första stycket samt 9 § är stadgat. I övrigt skall i tillämpliga delar gälla vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag. Åtal skall dock alltid väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades, om inte rätten på Justitiekanslerns framställning medger att tiden förlängs."

Durch Gesetz Nr. 1994:1475 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1995 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurde das Wort "antagas" ersetzt durch: "antas".
- im Satz 1 wurde das Wort må tagas" ersetzt durch: "får tas".
- folgender Satz wurde angefügt:
"Ätal skall doch alltid väckas inom en månad från det att beslut om beslag meddelades, om inte rätten på Justitiekanslern framställning medger att tiden förlängs."

 

 

11 kap. Om enskilt anspråk

 

Kapitel 11. - Über die Ansprüche Einzelner

 

1 § Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott. Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8 kap. 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som före honom haft att svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

 

Vad i 8 kap. 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock beträffande enskilt anspråk.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgender Absatz angefügt:
"Om enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 2 eller 3 § gäller vad i lag är stadgat."

 

§ 1. Private Ansprüche wegen eines Mißbrauchs der Pressefreiheit können nur damit begürndet werden, daß die Schrift, auf die der Anspruch zielt, ein Vergehen gegen die Pressefreiheit beinhaltet. Ein solcher Anspruch kann, mit den folgenden Ausnahmen, nur gegen denjenigen geltend gemacht werden, der nach dem Kap. 8 für das Vergehen verantwortlich ist. Ist die Verantwortung auf diesen gemäß den Bestimmungen in Kap. 8 § 10 übergegangen, kann der Anspruch auch gegen denjenigen gerichtet werden, der vor ihm verantwortlich war, und zwar, dann und in dem Umfang, in dem ein Anspruch auch sonst nach dem Gesetz geltegd gemacht werden kann.

Diese Bestimmungen des Kap. 8 § 12 gelten auch im Falle der Geltendmachung einer privaten Forderung.

2 § För enskilt anspråk, som må göras gällande mot utgivare av periodisk skrift eller ställföreträdare för denne, svare ock skriftens ägare. I fråga om annan tryckt skrift svare för anspråk, som må göras gällande mot författaren eller utgivaren, även skriftens förläggare.

 

§ 2. Für  eine Forderung, die gegen den Herausgeber oder dessen Stellvertreter einer periodisch erscheinenden Schrift geltend gemacht werden kann, haftet auch der Eigentümer der Schrift. In bezug auf andere Druckschriften haftet auch der Verleger der Schrift für Forderungen, die gegen den Verfasser oder Herausgeber erhoben werden können.

 

3 § Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare eller god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, må anspråket pågöras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren eller gode mannen förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag göras gällande.
 

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 erhielt der § 3 mit Wirkung vom 1, Januar 1989 folgende Fassung:
"3 § Har någon som laga ställföreträdare för juridisk person eller som förmyndare, god man eller förvaltare att svara för enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott, får anspråket göras gällande även mot den juridiska personen eller mot den, för vilken förmyndaren, gode mannen eller förvaltaren förordnats, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag får göras gällande."

 

§ 3. Haftet jemand als gesetzlicher Vertreter einer juristischen Person oder als Vormund oder Treuhänder für einen Anspruch wegen eines Vergehens gegen die Pressefreiheit, kann der Anspruch auch gegen die juristische Person oder gegen den Treuhänder oder den Vertretenen geltend gemacht werden, und zwar dann und in dem Umfang, in dem ein solcher Anspruch auch sonst nach dem Gesetz geltend gemacht werden kann.
4 § Skall någon enligt detta kapitel jämte annan svara för enskilt anspråk, svare de en för båda och båda för en. Om bestämmande av ansvarigheten mellan dessa inbördes gälle vad eljest är stadgat.

 

§ 4. Haftet jemand nach diesem Kapitel neben einem anderen, so haften beide als Gesamtschuldner. Für den Ausgleich zwischen ihnen gelten die allgemeinen gesetzlichen Bestimmungen.

 

5 § Enskilt anspråk i anledning av tryckfrihetsbrott må göras gällande utan hinder av att fråga om ansvar för brottet förfallit eller talan därom eljest ej kan föras.

 

§ 5. Ein privater Anspruch wegen eines Vergehens gegen die Pressefreiheit kann unabhängig davon geltend gemacht werden, daß die Strafbarkeit verjährt ist oder aus einem anderen Grund keine Anklage erhoben werden kann.

 

12 kap. Om rättegången i tryckfrihetsmål

 

Kapitel 12. - Über das Verfahren in Pressefreiheitssachen

 

1 § Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. Förekommer anledning att även annan tingsrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.
 

Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap. 5 §. (Gesetz Nr. 1971:27).

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde im § Abs. 1 das Wort "Konungen" ersetzt durch: "regeringen".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde dem § Abs. 2 folgender Satz angefügt:
"Till tryckfrihetsmål hänföras även mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 3 §. Är fråga om brott enligt sistnämnda paragrafs andra stycke och har den som anskaffat uppgiften eller underrättelsen ej offentliggjort denna i tryckt skrift eller meddelat den till annan för sådant offentliggörande, skall dock målet handläggas som tryckfrihetsmål endast om det är uppenbart att anskaffandet skett för offentliggörande i tryckt skrift."

 

§ 1. Für Pressefreiheitssachen ist das Amtsgericht zuständig, in dessen Gerichtsbezirk die Provinzialregierung ihren Sitz hat. Der König kann auch bestimmen, daß nach ein weiteres Amtsgericht in der Provinz für diese Sachen zuständig ist, wenn hierzu ein Anlaß besteht.


 

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurden im § Abs. 1 die Worte "Der König" ersetzt durch: "Die Regierung".

2 § I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida skriften är brottslig, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet till rättens avgörande. Då jury prövar skriftens brottslighet, skall skriften anses brottslig, om minst sex jurymän äro ense därom.
 

Finner juryn att skriften icke är brottslig, skall den tilltalade frikännas. Har juryn ansen skriften brottslig, skall även rätten pröva skriftens brottslighet. Är rätten av annan mening än juryn, äger rätten frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som juryn tillämpat.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
"2 § I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet till rättens avgörande. Frågan, huruvida den tilltalade enligt 8 kap. är ansvarig för skrift, prövas dock alltid enbart av rätten. Då jury prövar, huruvida brott föreligger, skall så anses vara fallet, om minst sex jurymän äro ense därom.
Finner juryn att brott icke föreligger, skall den tilltalade frikännas. Har juryn funnit brott föreligga, skall även rätten pröva frågan härom. Är rätten av annan mening än juryn, äger rätten frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som juryn tillämpat. Högre rätt, dit talan mot tingsrättens dom fullföljts, äge ej i vidare mån än tingsrätten frångå juryns bedömning."

 

§ 2. In Pressefreiheitssachen, in denen die Strafbarkeit einer Druckschrift geltend gemacht wird, wird die Frage, ob die Schrift strafbar ist, von einer Jury geprüft, die aus neun Mitgliedern besteht, wenn nicht beide Parteien beantragen, ohne eine solche Prüfung die Sache dem Gericht zur Entscheidung vorzulegen. Wenn die Jury die Strafbarkeit der Schrift prüft, wird sie als strafbar erklärt, wenn mindestens 6 Mitglieder dem zustimmen.

Ist die Schrift nach Ansicht der Jury nicht strafwürdig, muß der Angeklagte freigesprochen werden. Hat die Jury die Schrift für strafbar erklärt, soll auch das Gericht prüfen, ob die Schrift strafbar ist. Beurteilt das Gericht die Sache anders als die Jury, kann das Gericht den Angeklagten freisprechen oder das Vergehen nach einer milderen Strafbestimmung beurteilen als diejenige, die von der Jury angewendet wurde.

3 § För varje län skola utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i den andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt. (Gesetz Nr. 1971:27)
.

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1989 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurde das Wort "skola" ersetzt durch: "skall".
- der Satz 2 erhielt folgende Fassung:
"Jurymännen i den andra gruppen skall vara eller ha varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol."

Durch Gesetz Nr. 1994:1475 wurde dem § nach Satz 1 folgender Satz eingefügt:
"För Stockholms län skall dock första gruppen omfatta tjugofyra jurymän och andra gruppen tolv jurymän."

 

§ 3. Für jede Provinz sollen die Mitglieder der Jury so ernannt werden, daß sie sich auf zwei Gruppen verteilen, wobei die erste Gruppe aus 16 Mitgliedern und die zweite Gruppe aus 8 Mitgliedern besteht. Die Mitglieder der zwei Gruppen sollen Schöffen an allgemeinen Untergerichten sein oder gewesen sein.
4 § Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av landstinget i länet eller, då inom länet finnes kommun som ej tillhör landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige i förstnämnda kommun. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.
 

Då juryman skall väljas, ankomme på tingsrätten att göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet. (Gesetz Nr. 1971:27).

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 wurde der § 4 mit Wirkung vom 1. Januar 1999 wie folgt geändert:
- der Abs. 2 Satz 1 erhielt folgende Fassung:
"Valet skall förrättas av landstingsfullmäktige i länet eller, då inom länet finns kommun som ej tillhör landsting, av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i kommunen."
- im Satz 3 wurde das Wort "Skola" ersetzt durch: "Skall"
- im Abs. 3 wurden die Worte "ankomme på tingsrätten" ersetzt durch: "ankommer det på tingsrätten".

 

§ 4. Die Mitglieder der Jury werden durch Wahl für die Dauer von vier Kalenderjahren bestimmt.

Die Wahl erfolgt durch das Landsting (Provinzparlament) in dem Lan (Provinz) oder, wenn in der Provinz eine Gemeinde im Landsting nicht vertreten ist, durch das Landsting und den betreffenden Gemeinderat. Im Lan Gotland erfolgt die Wahl durch den Gemeinderat der Gemeinde Gotland. Werden nach diesen Bestimmungen die Mitglieder von mehr als einem Wahlgremium gewählt, wird die Anzahl der Mitglieder, die von jedem Wahlgremium gewählt wird, für jede Gruppe unter Berücksichtigung der Bevölkerungszahl bestimmt.

Das Amtsgericht zeigt den Wahlgremien an, wann eine Neuwahl von Jurymitgliedern erfolgen muß.
 

 

5 § Till jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De bör vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda. (Gesetz Nr. 1971:27).

Durch Gesetz Nr. 1988:1448 wurde der § 5 mit Wirkung vom 1. Januar 1989 wie folgt geändert:
- im Satz 1 wurde das Wort "myndiga" gestrichen.
- folgender Satz wurde angefügt:
"Den som är underårig eller som har förvaltare enligt särskilda bestämmelser i lag får inte vara juryman."

 

§ 5. Als Mitglieder der Jury können mündige schwedische Bürger gewählt werden, die in der Provinz wohnen. Sie sollen bekannt sein für Urteilssicherheit, Selbstständigkeit und Rechtschaffenheit. Unter den Mitgliedern sollen die verschiedenen Gesellschaftsgruppen, Meinungsrichtungen und die verschiedenen Teile der Provinz vertreten sein.
6 § Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet. (Gesetz Nr. 1971:27)
.

 

§ 6. Ein Mitglied, das das 60. Lebensjahr vollendet hat, kann sein Amt niederlegen. Will ein Mitglied in anderen Fällen sein Amt niederlegen, prüft das Amtsgericht, ob hierfür gesetzliche Gründe vorhanden sind, die ihn an der weiteren Ausübung des Amtes hindern. Erlischt die Wählbarkeit des Mitglieds, so erlischt auch sein Amt.

 

7 § Avgår juryman eller upphör han att vara valbar, skall inom den grupp av jurymän, som den avgångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas av dess förvaltningsutskott; dock gälle sådant val allenast för tiden intill landstingets nästkommande möte. (Gesetz Nr. 1971:27).

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt der § 7 Satz 2 folgende Fassung:
"Valet får i landstingsfullmäktiges ställe företagas av landstingsstyrelsen; dock gäller sådant val endast för tiden intill landstingsfullmäktiges nästkommande möte."

 

§ 7. Legt ein Mitglied sein Amt nieder oder erlischt es, soll das Wahlgremium für die Gruppe, der das Mitglied angehört hat, ein neues Mitglied für den Rest der Amtsperiode wählen. Die Wahl kann statt vom Landsting von dessen Verwaltungsausschuß erfolgen; diese Wahl gilt jedoch nur bis zur nächsten Sitzung des Landstings.

 

8 § Klagan över val av juryman skall föras hos tingsrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.
 

Beträffande fullföljd av talan mot tingsrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.
 

Föres klagan, lände valet dock till efterrättelse, om ej rätten förordnar annat. (Gesetz Nr. 1971:27).

 

§ 8. Das Rechtsmittel gegen die Wahl des Mitglieds wird beim Amtsgericht eingelegt. Auch wenn gegen die Wahl kein Rechtsmittel eingelegt wird, prüft das Gericht, ob der Gewählte wählbar war.

Das Rechtsmittel gegen Entscheidungen des Amtsgerichts gemäß Abs. 1 richtet sich nach den gesetzlichen bestimmungen über die Beschwerde gegen Beschlüsse des unteren Gerichts. gegen die Entscheidung des Oberlandesgerichts ist ein weiteres Rechtsmittel nicht gegeben.

Während der Dauer des Klageverfahrens bleibt die Wahl gültig, wenn nicht das Gericht etwas anderes bestimmt.

 

9 § De som äro utsedda till jurymän skola uppföras å en jurymannalista. I denna skall varje grupp upptagas särskilt.
 

 

§ 9. Die gewählten Mitglieder der Jury werden in einer Mitgliederliste geführt. In der Liste wird jede Gruppe gesondert bezeichnet.

 

10 § Då mål vari jury skall deltaga förekommer, skall rätten föredraga jurymannalistan samt till behandling upptaga frågan, huruvida jäv föreligger mot någon som finnes upptagen å listan. Angående jäv mot juryman gälle vad i lag är stadgat om domare.
.

Därefter skall juryn bildas av de ojäviga jurymännen salunda att vardera parten äger utesluta tre jurymän inom den andra samt rätten genom lottning bland de övriga uttager så många till suppleanter att sex kvarstå i den första gruppen och tre i den andra.
.

Durch Gesetz Nr. 1994:1475 erhielt der § 10 folgende Fassung:
"I ett mål i vilket jury skall delta, skall rätten föredra jurymannalistan och behandla frågan, om det föreligger jäv mot någon som är upptagen på listan. Om jäv mot juryman gäller vad som i lag är stadgat om domare.
  Därefter skall juryn bildas av de ojäviga jurymännen på så sätt att vardera parten får utesluta tre jurymän inom den första gruppen och en inom den andra samt att rätten genom lottning bland de övriga tar ut så många till suppleanter att sex kvarstår i den första gruppen och tre i den andra.
  För jury i Stockholms län får vardera parten utesluta fem jurymän inom den första gruppen och två inom den andra."

 

§ 10. Wenn eine Sache bei Gericht anhängig ist, die von der Jury geprüft werden soll, macht das Gericht die Liste zum Gegenstand des Verfahrens und prüft, ob ein aufgeführte Mitglied befangen ist. Für die Befangenheit eines Mitglieds gelten die gesetzlichen Bestimmungen über die Befangenheit, bei dem Richter entsprechend.

Danach wird die Jury aus den nicht befangenen Mitgliedern gebildet, und zwar in der Weise, daß jede Partei innerhalb der ersten Gruppe 3 Mitglieder und ein Mitglied der zweiten Gruppe ausschließen kann und das Gericht durch Losentscheid so viele Mitglieder als Stellvertreter bestimmt, bis 6 Mitglieder in der ersten Gruppe und 3 Mitglieder in der zweiten Gruppe verbleiben.

 

11 § Äro å ena sidan flera parter och vill endast någon av dem begagna sin uteslutningsrätt, gälle den uteslutning han företager även för de övriga. Vilja medparter utesluta olika jurymän och kunna de ej enas, företage rätten uteslutningen genom lottning.

 

 

§ 11. Sind auf der einen Seite mehrere Parteien vorhanden und will nur eine von ihnen Ausschlußrecht Gebrauch machen, erfolgt die von dieser Partei vorgenommene Abwahl auch mit Wirkung für die anderen Streitgenossen. Wollen die Streitgenossen verschiedene Mitglieder ausschließen und können sie sich nicht einigen, führt das Gericht den Ausschluß mittels Losentscheides durch.

 

12 § Ej må någon utan laga förfall undandraga sig att tjänstgöra i jury.

Kan på grund av jäv eller laga förfall för juryman nödigt antal ledamöter i någon grupp ej erhållas, nämne rätten för varje juryman som erfordras tre till jurymän inom gruppen behöriga personer. Av de sålunda nämnda äge vardera parten utesluta en. Ej må till juryman nämnas någon som förut i samma mål uteslutits.
 

 

§ 12. Niemand darf ohne triftigen Hinderungsgrund die Tätigkeit als Mitglied der Jury verweigern.

Kann wegen Befangenheit oder dem Vorliegen triftiger Hinderungsgründe die nötige Zahl von Mitgliedern in einer Gruppe nicht erreicht werden, so ernennt das Gericht für jedes fehlende Mitglied drei Personen, die für die Mitgliedschaft in einer Gruppe erforderlichen Eigenschaften haben. Von den auf diese Weise ernannten Personen kann jede Partei eine ausschließen. Wer bereits früher als Mitglied in der gleichen Sache ausgeschlossen war, kann nicht zum Mitglied ernannt werden.

 

13 § Förekomma samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må med parternas samtycke rätten förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen. Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 § är stadgat om uteslutning av juryman i mål, vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande tilllämpning.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Satz 1 die Worte "må med parternas samtycke rätten förordna" ersetzt durch: "må rätten, efter parternas hörande, förordna".

 

§ 13. Werden gleichzeitig mehrere Sachen verhandelt, in denen die Jury teilnehmen soll, kann das Gericht mit Einverständnis der Parteien beschließen, daß die gleiche Jury in allen Sachen Dienst tut. Soll eine gemeinsame Jury für mehrere Sachen gebildet werden, gelten die Bestimmungen des § 1 über den Ausschluß von Mitgliedern in einer Sache, in der auf einer Seite mehrere Parteien beteiligt sind, entsprechend.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Satz 1 die Worte "mit Einvernehmen der Parteien" ersetzt durch: "nach Anhörung der Parteien".

14 § Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk eller konfiskering mot annan än den tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 § första stycket, 10 § andra stycket och 12 § andra stycket, ankomma på den tilltalade.

Då talan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10-13 §§ är föreskrivet; har skriftens brottslighet tidigare prövats i mål om ansvar för tryckfrihetsbrott, skall dock prövning av skriftens brottslighet ej ånyo äga rum. I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på parterna, företagas av rätten genom lottning.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Abs. 2 die Worte "har skriftens brottslighet tidigare prövats i mål om ansvar för tryckfrihetsbrott, skall dock prövning av skriftens brottslighet ej ånyo äga rum" ersetzt durch: "har frågan huruvida brott föreligger tidigare prövats i tryckfrihetsmål avseende ansvar för brott, skall dock prövning av samma fråga ej ånyo äga rum".

Durch Gesetz Nr. 1994:1476 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1995 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 wurden nach den Worten "enskilt anspråk" die Worte "eller konfiskering" eingefügt.
- im Abs. 2 wurden nach dem Wort "ansökningsmål " die Worte "
enligt 9 kap. 5 § första stycket" eingefügt.
. dem Abs. 2 wurde folgender Satz angefügt: "Detsamma skall gälla ansökningsmål som avses i 9 kap. 5 § andra stycket när någon svarandepart inte finns eller stämning här i riket inte kan delges honom."

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1999 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 wurden die Worten "eller konfiskering" gestrichen.
- im Abs. 2 erhielt der Satz 2 folgende Fassung:
"I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på parterna, företagas av rätten genom lottning."
- Abs. 2 letzter Satz wurde gestrichen.

 

§ 14. Wird in einer Strafsache gleichzeitig ein privater Anspruch gegen einen anderen als den Angeklagten eingeklagt, werden die Rechte des Beklagten nach § 2 Abs. 1, § 10 Abs. 2 und § 12 Abs. 2 vom Angeklagten wahrgenommen.

Für Anträge auf Konfiskation einer Druckschrift und Klagen wegen privater Ansprüche außerhalb einer Strafsache gelten für die Verfahren die Bestimmungen des § 2 und der §§ 10-13. Ist die Strafbarkeit einer Schrift bereits früher in einer Strafsache wegen eines Vergehens gegen die Pressefreiheit geprüft worden, wird die Strafbarkeit der Schrift nicht erneut geprüft. Im Amtsverfahren soll der Ausschluß von Mitgliedern der Jury, der sonst von den Parteien vorgenommen wird, durch das Gericht im Wege des Losentscheides erfolgen.

 

15 § Närmare bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål meddelas i särskild lag, stiftad i den ordning 87 § regeringsformen föreskriver.

Äro inom samma län flera tingsrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt Konungen bestämmer. (Gesetz Nr. 1971:27).

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1975 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 wurden die Worte "i särskild lag, stiftad i den ordning 87 § regeringsformen föreskriver." ersetzt durch: "i lag."

- im Abs. 2 wurde das Wort "Konungen" ersetzt durch: "regeringen".

 

§ 15. Weitere Bestimmungen über den Prozeß in Pressefreiheitssachen werden in einem besonderen Gesetz geregelt, das gemäß § 87 der Regierungsform erlassen wird.

Sind in einem Lan mehrere Landgerichte in Pressefreiheitssachen zuständig, so bestimmt der König das Amtsgericht, das die in §§ 4, 6, 8 und 9 geregelten Aufgaben wahrnimmt.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1975 wie folgt geändert:
- im Abs. 1 wurden die Worte "in einem besonderen Gesetz geregelt, das gemäß § 87 der Regierungsform erlassen wird." ersetzt durch: "durch Gesetz geregelt."
- im Abs. 2 wurden die Worte "der König" ersetzt durch: "die Regierung".

13 kap. Om utrikes tryckta skrifter

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt das Kap. 13 folgende Überschrift:

"13 kap. Om utrikes tryckta skrifter m.m."

 

Kapitel 13. - Über im Ausland gedruckten Schriften

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt das Kap. 13 folgende Überschrift:

"Kapitel 13. - Über im Ausland gedruckten Schriften ect."

 

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde an dieser Stelle folgender § mit Wirkung vom 1. Januar 1992 (der bisherige § 5 Abs. 3 in neuer Fassung) eingefügt:
"1 § I fråga om skrift som tryckts utom riket och som utges här skall, om inte annat sägs nedan, i tillämpliga delar gälla vad som är föreskrivet i 1 kap., 3 kap., 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1, 2, 5-7 och 10-12 §§ samt 9-12 kap."

 

 
1 § Skrift, som tryckts utom riket, skall anses här utgiven då den på sätt i 1 kap. 6 § sägs blivit utlämnad för spridning inom riket.
.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 1 zum § 2.

 

§ 1. Eine im Ausland gedruckte Schrift wird dann wie eine im Inland herausgegebene Schrift behandelt, wenn sie gemäß Kap. 1 § 6 zum Zwecke der Verbreitung im Reichsgebiet ausgeliefert worden ist.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 1 zum § 2.

 

2 § Är periodisk skrift, som tryckes utom riket, huvudsakligen avsedd för spridning inom riket, gälle i tillämpliga delar vad i 5 kap. är stadgat; vad där sägs om ägares behörighet skall icke äga tillämpning.
 

För utgivning här i riket av annan utom riket tryckt periodisk skrift erfordras ej utgivningsbevis. Finnes sådant bevis, skall i fråga om skriften tillämpas vad i första stycket sägs.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 2 zum § 3.

 

§ 2. Ist eine periodisch erscheinende Schrift, die außerhalb des Reichs gedruckt worden ist, hauptsächlich zur Verbreitung im Inland bestimmt, gelten die Bestimmungen des Kapitels 5, soweit sie auf diesen Fall anwendbar sind, entsprechend; die Bestimmungen des Kapitels 5 über die Qualifikationen des Eigentümers gelten jedoch nicht.

Für die Herausgabe anderer, im Ausland gedruckter periodisch erscheinenden Schritten im Inland ist eine Erlaubnis nicht erforderlich. Ist eine solche Erlaubnis erteilt worden, finden jedoch die Bestimmungen des Abs. 1 auf die Schrift Anwendung.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 2 zum § 3.

 

3 § Vad i denna förordning är stadgat om boktryckares ansvarighet skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket, avse den som låtit utlämna skriften för spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han är eller han ej, då skriften här utgavs, ägde hemvist inom riket, den som enligt 6 kap. är att anse som utspridare.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Satz 1 die Worte "om boktryckares ansvarighet" ersetzt durch "om ansvarighet för den som tryckt skrift".

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 3 zum § 4.

 

§ 3. Die Bestimmungen dieses Gesetzes über die Verantwortlichkeit des Buchdruckers treffen bei einer im Ausland gedruckten Schrift aus denjenigen zu, der die Schrift zur Verbindung im Reich ausgeliefert hat. Kann diese Person nicht ermittelt werden oder hatte sie, als die Schrift herausgegeben wurde, keinen Wohnsitz im Reich, gelten die Bestimmungen über die Verantwortlichkeit des Buchdruckers für denjenigen, der nach den Bestimmungen des Kapitels 6 als Verbreiter angesehen wird.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurden im § Satz 1 die Worte "die Verantwortlichkeit des Buchdruckers" ersetzt durch "die Verantwortlichkeit des, die Druckschrift herstellenden".

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 3 zum § 4.

 

4 § Av periodisk skrift, för vilken utgivningsbevis skall finnas eller ändock utfärdats, skall granskningsexemplar avlämnas enligt vad daröm är i 4 kap. 7 § föreskrivet. Vad nu sagts gälle ock skrift, som ej är periodisk, im skriften helt eller till någon del är avfattad på svenska språket samt ej införes allenast i enstaka exemplar.

Den i första stycket föreskrivna skyldigheten skall i fråga om periodist skrift åvila utgivaren och beträffande annan skrift förläggaren eller, om förläggare ej finnes, den som låtit utlämna skriften für spridning inom riket. Fullgöres ej sådan skyldighet, äge vad i 4 kap. 8 § är stadgat motsvarande tillämpning.

Angåaende skyldighet att avlämna för bibliotek avsedda exemplar av skrift, som tryckts utom riket, meddelas bestämmelser i lag.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde erhielt der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung (unter Streichung der Abs. 1 und 2):
"4 § Om skyldighet att för granskning bevara exemplar av skrift, som tryckts utom riket, och att lämna exemplar av sådan skrift till bibliotek eller arkiv föreskrives i lag."

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 4 zum § 5.

 

§ 4. Von einer periodisch erscheinenden Schrift, für deren Herausgabe eine Erlaubnis erforderlich ist oder eine Erlaubnis erteilt wurde, sollen Prüfexemplare nach Kap. 4 § 7 abgeliefert werden. Dies gilt auch für eine nicht periodisch erscheinende Schrift, wenn die Schrift ganz oder zum Teil in schwedischer Sprache erschienen und nicht nur in einzelnen Exemplaren eingeführt worden ist.

Die oben geregelten Pflichten obliegen bei einer periodisch erscheinenden Schrift den Herausgeber und bei einer anderen Schrift dem Verleger, und wenn ein Verleger nicht vorhanden ist, demjenigen, der die Schrift zur Verbreitung im Inland ausgeliefert hat.

 

5 § Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra stycket angående meddelande av uppgifter och underrättelser för offentliggörande i tryckt skrift skall gälla även meddelande för offentliggörande i skrift, som tryckes utom riket, om ej meddelandet avser förhållande, vars röjande skull innefatta brott mot rikets säkerhet eller varom meddelaren eljest enligt lag haft att iakttaga tystnad. Är meddelandet i sådant hänseende strafbart, gälle vad därom är stadgat. Har meddenlandet icke blivit infört i skriften och inneffattar det ärekränkning mit enskild person, gälle om ansvar för sådan ärekränkning vad i lag är stadgat.
.

I övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket och här utgives, i tillämpliga delar gälla vad i 1 kap., 3 kap., 4 kap. 9 §,  6 kap., 7 kap., 8 kap. 1, 2, 5-7 och 10-12 §§ samt 9 - 12 kap. är föreskrivet.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurden im § Abs. 1 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1975 die Worte "andra stycket" ersetzt durch: "tredje stycket".

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 wie folgt geändert:
- der bisherige Abs. 1 wurde in die Abs. 1 und 2 aufgeteilt und dieser erhielten folgende Fassung:
"Bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena angående meddelande och anskaffande av uppgifter och underrättelser för offentliggörande i tryckt skrift skall gälla även meddelande för offentliggörande i skrift, som tryckes utom riket, samt anskaffande för sådant meddelande, om ej
1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;
2. meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses i 7 kap. 3 § första stycket 2;
3. meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadspikt.
  Är meddelandet eller anskaffandet straffbart i angivet hänseende, gäller vad därom är stadgat. Mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som nu sagts skall handläggas som tryckfrihetsmål, när ej 12 kap. 1 § andra stycket tredje punkten har motsvarande tillämpning. I fråga om rätt till anonymitet för meddelaren gäller vad i 3 kap. är stadgat; bestämmelsen i 3 § 3 skall dock omfatta även annat brott mot rikets säkerhet än som där avses."
- im Abs. 2 wurden die Worte "4 kap. 9 §, " gestrichen.

Durch Gesetz Nr. 1991:1470 wurde der bisherige § 5 zum § 6 und wurde mit Wirkung vom 1. Januar 1992 wie folgt geändert:
- der Abs. 1 erhielt folgende Fassung:
"I fråga om skrift som trycks utom riket och som utges här men som inte huvudsakligen är avsedd för spridning inom riket och för vilken inte heller utgivningsbevis finns gäller bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena angående meddelande och anskaffande av uppgifter och underrättelser för offentliggörande om inte
1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;
2. meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses i 7 kap. 3 § första stycket 2;
3. meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt."
- nach dem Abs. 1 wurde folgender Absatz neu eingefügt:
"Första stycket tillämpas också i fråga om skrift som trycks utom riket och som inte ges ut här. Härvid jämställs med den som lämnar meddelande för offentliggörande den som på annat sätt medverkar till framställning i periodisk skrift såsom författare eller annan upphovsman."
- im bisherigen Abs. 2 und neuen Abs. 3 wurden die Worte
     - "i angivet hänseende, gäller vad därom är stadgat" im Satz 1 ersetzt durch: "enligt vad som följer av första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet därom".
    - "när ej 12 kap. 1 § andra stycket tredje punkten" im Satz 2 ersetzt durch: "när inte 12 kap. 1 § andra stycket tredje meningen"
    - "vad i 3 kap. är stadgat;" im Satz 3ersetzt durch: "vad som är föreskrivet i 3 kap."

Durch Gesetz Nr. 1998:1438 erhielt der § Abs. 2 Satz 1 mit Wirkung vom 1. Januar 1999 folgende Fassung:
"Första stycket tillämpas också i fråga om en skrift som inte ges ut i Sverige, oavsett om skriften trycks här eller utomlands."

 

§ 5. Die Bestimmungen des Kap. 1. § 1 Abs. 2 über die Weiterleitung von Mitteilungen und Nachrichten zur Veröffentlichung in einer gedruckten Schrift gelten auch für Nachrichten, die in einer Schrift veröffentlicht werden sollen, die im Ausland gedruckt wird, sofern diese nicht Angelegenheiten betreffen, deren Offenbarung ein Verbrechen gegen die Sicherheit des Reiches beinhalten würde oder über die der Informant nach dem Gesetz Stillschweigen bewahren muß. Ist die Nachricht in dieser Hinsicht strafbar, so gelten die gesetzlichen Bestimmungen. Ist die Nachricht nicht in einer Schrift aufgenommen worden und enthält sie eine Beleidigung gegenüber einer einzelnen Person, regelt sich die Strafbarkeit nach den allgemeinen gesetzlichen Bestimmungen für Beleidigungen.

Im übrigen gelten für Schriften, die im Ausland gedruckt und im Inland herausgegeben werden, die Bestimmungen des Kap. 1, Kap. 3, Kap. 4 § 9, Kap. 6., Kap. 7, Kap. 8 §§ 1, 2, 5-7 und 10-12, sowie in den Kap. 9-12 entsprechend.

14 kap. Allmänna bestämmelser

 

Kapitel 14. - Allgemeine Bestimmungen

 

1 § Vad i lag är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av att jury prövat skriftens brottslighet, även dom i tryckfrihetsmål.

Beviljas resning i mål, vari jury prövat skriftens brottslighet, och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, förordne högsta domstolen att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet; dock äge högsta domstolen, då resning beviljas till den tilltalades förmån och saken finnes uppenbar, omedelbart ändra domen.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § mit Wirkung vom 1. Januar 1978 folgende Fassung:
- im Abs. 1 wurden die Worte "skriftens brottslighet" ersetzt durch: "huruvida brott förelligger"
- im Abs. 2 wurden die Worte "skriftens brottslighet" ersetzt durch: "huruvida brott förelligger"

Durch Gesetz Nr. 1988:1447 erhielt der § Abs. 2 mit Wirkung vom 1. Januar 1989 folgende Fassung:
"Beviljas resning i mål, vari jury prövat huruvida brott föreligger, och grundas resningen på omständighet som kan antagas hava inverkat på juryprövningen, skall samtidigt beslutas att målet skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet. Om resning beviljas till den tilltalades förmån och saken är uppenbar, får den domstol som beviljar resningen i stället omedelbart ändra domen."

 

§ 1. Die gesetzlichen Bestimmungen über die Wiederaufnahme im Prozeß gelten auch dann fpr die Entscheidungen in Pressefreiheitssachen, wenn die Strafbarkeit der Schrift von einer Jury geprüft worden ist.

Wird die Wiederaufnahme in einem Verfahren bewilligt, in dem die Jury die Strafbarkeit der Schrift geprüft hat und wird die Wiederaufnahme auf Umstände gestützt, die möglicherweise die Entscheidung der Jury beeinflußt haben, so verweit das Höchste Gericht die Sache zur neuen Prüfung an die Jury des Gerichts erster Instanz zurück. Das Höchste Gericht kann das Urteil auch selbst ändern, wenn die Wiederaufnahme zugunsten des Angeklagten bewilligt wurde und die Sache entscheidungsreif ist.

 

2 § Då på grund av högre rätts beslut tryckfrihetsmål, vari jury deltagit, skall ånyo upptagas inför jury av den rätt som först dömt i målet, gälle om juryns tillsättande vad i 12 kap. 10-14 §§ är stadgat.
 

 

§ 2. Wenn in einer Entscheidung eines höheren Gerichts das Verfahren, in dem eine Jury teilgenommen hat, zur erneuten Entscheidung an die Jury des unteren Gerichts zurückgewiesen wird, so gelten für die Einberufung der Jury die Bestimmungen im Kap. 12 §§ 10-14.

 

3 § Tryckfrihetsmål och annat mål om brott mot bestämmelserna i denna förordning skola alltid skyndsamt behandlas.
 

 

§ 3. Pressefreiheitssachen und andere Strafsachen wegen Verletzungen von Bestimmungen dieses Gesetzes soll stets vordringlich behandelt werden.

 

4 § ...

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § aufgehoben.

 

§ 4. Geldbußen und Zwangsgelder, die nach diesem Gesetz verhängt werden, stehen der Krone zu.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde der § aufgehoben.

 

5 § I allt varom bestämmelse ej meddelats i denna förordning eller i särskild lag, som utfärdas med stöd därav, gälle vad i lag eller författning eljest är stadgat.

Utlänning vare, såvitt ej annat följer av denna förordning eller annan lag eller författning, likställd med svensk medborgare.
 

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde im § Abs. 2 die Worte "eller författning" gestrichen.

 

§ 5. Im übringen gelten für alle Angelegenheiten, die in diesem Gesetz oder in einem Gesetz, das aufgrund dieses Gesetzes erlassen wurde, nicht geregelt sind, die allgemeinen gesetzlichen Bestimmungen und Vorschriften.

Soweit nichts anderes in diesem Gesetz oder den übrigen Vorschriften oder Bestimmungen geregelt ist, sind Ausländer mit schwedischen Bürgern gleichzustellen.

Durch Gesetz Nr. 1976:955 wurde im § Abs. 2 die Worte "oder Bestimmungen" gestrichen.

6 § Med lag förstås i denna förordning stadgande, som, i den ordning för varje särskilt fall är föreskriven, tillkommit genom samfällt beslut av Konungen och riksdagen.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § aufgehoben.

§ 6. Unter Gesetz im Sinne dieses Gesetzes werden Bestimmungen verstanden, die in dem jeweils vorgeschriebenen Verfahren gemeinsam vom König und dem Reichstag erlassen werden.

Durch Gesetz Nr. 1974:155 wurde der § aufgehoben.

 

Övergångsbestämmelser
1974:155
mit Wirkung vom 1. Januar 1975 erlassen

 

Übergangsbestimmungen
zum Gesetz 1974:155
mit Wirkung vom 1. Juli 1975 erlassen

 

Tryckfrihetsförordningen skall tilämpas i sin nya lydelse fran ingången av året efter det under vilket den nya regeringsformen har antagits slutligt. Under den tid som sägs i 2 första stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall dock föreskrifterna i 1 kap. 8 § första stycket, 2 kap. 11 § första och andra styckena och 14 § andra stycket, 4 kap. 7 § tredje stycket, 7 kap. 4 § första stycket, 1, 3, 6 och 7 samt 12 kap. 1 § första stycket och 15 § andra stycket tillämpas i sin äldere lydelse.

Vid tillämpningen av 7 kap. 3 § andra stycket och 13 kap. 5 § första stycket skall, i fråga om författningar som har utfärdats före den dag då tryckfrihetsförordningen enligt första stycket skall börja tillämpas i sin nya lydelse, som lag anses endeast författning som har tillkommit genom samfällt beslut av Konungen och riksdagen.

gegenstandslos, deshalb seit der Bekanntmachung Nr. 1976:955 weggelassen.

 

 

Övergångsbestämmelser
1976:955
mit Wirkung vom 1. Januar 1978 erlassen

 

Übergangsbestimmungen
zum Gesetz 1976:955
mit Wirkung vom 1. Juli 1978 erlassen

 

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

 

 
2. De nya bestämmelserna äger ej tillämpning på skrift, som mångfaldigats genom stencilering, forokopiering eller liknande tekniskt förfarande och som utgivits för inkraftträdandet.

 

 
3. Äldere bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rättegången i mål som före ikraftträdandet har anhängiggjorts vid domstol.

 

 
4. I fråga om tid, inom vilken allmänt åtal skall väckas, tillämpas de älsere bestämmelserna, om granskningsexemplar av skrift som utgivits före inkraftträdandet avlämnats dessförinnan. Har granskningsexemplar av sådan skrift ej avlämnats före ikraftträdandet, skall allmänt åtal vä#ckas inom sex månader därefter, vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri.

 

 
5. Har chefen för justitiedepartementet före inkraftträdandet förordnat om beslag eller fastställt beslag varom tryckfrihetsombud förordnat, gäller äldere bestämmelser angående beståndet av beslaget.

 

 
6. Besträffande ansökan om utgivningsbevis, som har gjorts hos chefen för justitiedepartementet före inkraftträdandet, gäller äldre bestämmelser.

 

 

Övergångsbestämmelser
1982:938
mit Wirkung vom 1. Januar 1983 erlassen

 

Übergangsbestimmungen
zum Gesetz 1982:938
mit Wirkung vom 1. Juli 1983 erlassen

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Vad som föreskrivs om kyrkomötet i 2 kap. 5 § i dess nya lydelse skall gälla också i fråga om tidigare allmänt kyrkomöte.

 

 

Övergångsbestämmelser
1994:1475
mit Wirkung vom 1. Januar 1995 erlassen

 

Übergangsbestimmungen
zum Gesetz 1994:1475
mit Wirkung vom 1. Juli 1995 erlassen

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Har Justitiekanslern före ikraftträdandet beslutat om beslag enligt 10 kap. 14 § skall äldre bestämmelser tillämpas för beslaget. I mål där juryn redan bildats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas även vid den fortsatta handläggningen av målet.

 

 

Övergångsbestämmelser
1998:1438
mit Wirkung vom 1. Januar 1999 erlassen

 

Übergangsbestimmungen
zum Gesetz 1998:1438
mit Wirkung vom 1. Juli 1999 erlassen

 

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

 

 
2. Äldre föreskrifter tillämpas på sådana tekniska upptagningar som spritts före ikraftträdandet.

 

 
3. De nya föreskrifterna i 1 kap. 7 § samt 5 kap. 5 och 7 §§ gäller även för utgivningsbevis som har utfärdats före ikraftträdandet. I stället för vad som sägs i 5 kap. 5 § fjärde stycket första meningen gäller sådana bevis för en period av tio år från lagens ikraftträdande.

 

 
4. I mål som rör skildring av barn i pornografisk bild tillämpas äldre föreskrifter, om talan väckts före ikraftträdandet.

 

 

In Schweden gilt das gesamte Gesetz als Grundgesetz. In Deutschland, z. B. sind die Vorschriften der Pressefreiheitsverordnung in den Pressegesetzen der Länder zu finden.

 


Quelle: SFS 1949:105
Cornelius Mayer-Tasch, Die Verfassungen Europas, 2. Auflage 1975,  C.H.Beck Verlag

Schwedischer Reichstag
© 17. Februar 2002 - 8. Dezember 2011
Home             Zurück            Top